Sveriges Riksdag
Nyhet Bransch 24 januari 2019

Ny regering med stora utmaningar

Så blev det äntligen klart. Efter 131 dagar fick vi en regering. Överenskommelsen mellan S,MP, C och L som gjorde det möjligt grundar sig i 73 punkter som Annie Lööf och Jan Björklund återkommande kallar ”en kraftfull liberal reformagenda”. För svensk bostadsmarknad och bostadspolitik finns här både möjligheter och orosmoln.

<< Tillbaka till nyhetsbrev

Den nya regeringskonstellationen som möjliggjorts av Centerpartiets och Liberalernas beslut att släppa igenom Stefan Löfven i statsministeromröstningen innebär en hel del nyheter för bostadsmarknaden.

Tittar vi på den nya laguppställningen är den viktigaste förändringen att den tidigare bostads- och digitaliseringsministern Peter Eriksson istället får flytta till Utrikesdepartementet och få ansvar för biståndsfrågorna. Istället är det Per Bolund, tidigare finansmarknads- och konsumentminister, som får ansvar för bostadsfrågorna med den nya portföljen finansmarknads- och bostadsminister. Per Bolund är en omvittnat skicklig och kunnig person som säkert har goda förutsättningar att göra ett gott arbete. Samtidigt är Bolund starkt förknippad med de många turerna kring det skärpta amorteringskravet och den egna konsekvensanalys som regeringen hävdade hade genomförts innan införandet, trots den kompakta motviljan att dela med sig av denna. Att portföljen inte är renodlad för bostadsfrågan utan kombineras med finansmarknadsfrågorna kan vi däremot beklaga. Bostadsfrågan är och förblir en av de viktigaste framtidsfrågorna. Den förtjänar ett eget, dedikerat statsråd. Att bostadsfrågorna nu flyttar från Näringsdepartementet till Finansdepartementet är positivt. Bostadsfrågorna och finansieringsfrågorna går ju hand i hand. Den skeptiske kan däremot notera att högsta chefen på finansen är Magdalena Andersson, som tidigare varit mer än tydlig i den fråga som sannolikt skulle göra störst skillnad för rörligheten, nämligen en sänkning av reavinstskatten vid bostadsförsäljning. Någon sådan sänkning ligger inte i korten enligt Anderssons tidigare uttalanden.

De 73 punkterna som möjliggjorde regeringsbildningen innehåller en del som berör bostadsmarknaden, men ingenting med potential att leda till de stora förändringar som krävs. Bland annat finns där slopad ränta på uppskovet och fri hyressättning i nyproduktionen. Sammantaget kan det vara steg i rätt riktning, men det är för lite i allmänhet och för lite i synnerhet i frågan om ökad rörlighet. Det saknas dessutom helt åtgärder för att få unga och kapitalsvaga grupper att kunna ta klivet in på bostadsmarknaden. Inte heller finns förslag om att utreda införandet av ett centralt bostadsrättsregister. Det är dessutom ännu oklart om dessa förslag ska ersätta de breda, blocköverskridande överenskommelser som behövs för en bostadspolitik som är tillräckligt långsiktig för att överleva både flera mandatperioder och konjunkturcykler. Den fjärde punkten av listan om 73 punkter väcker också en del frågor. Där står att en omfattande skattereform ska genomföras, bland annat med syfte att förbättra bostadsmarknadens funktionssätt (min kursivering). Vad det innebär och hur det ska finansieras får vi däremot inte veta. Att en nedtrappning av ränteavdragen finns med i en sådan diskussion är väl däremot sannolikt.

Hur stabil den här regeringskoalitionen är återstår att se. Min gissning är att den ändå har goda förutsättningar att överleva större delen av mandatperioden, kanske till och med hela. Oavsett livslängd finns det en hel del att ta tag i för en ny och förhoppningsvis pigg regering. För Mäklarsamfundets del inleds nu en period av att knyta nya kontakter och väcka liv i gamla, att nära följa den politiska utvecklingen och fortsätta påverkansarbetet för att skapa bästa möjliga förutsättningar att förverkliga vår vision; att alla, tryggt och enkelt, ska kunna flytta när de vill och behöver.

Joakim Lusensky, Analys- och kommunikationschef

Skapad 24 januari 2019
Uppdaterad 14 mars 2023
Bostadspolitik Opinion