Skatten från 1600-talet som experterna vill slopa

Stämpelskatten, som först etablerades under 1600-talet, är idag ett samlingsbegrepp för mindre expeditionsavgifter och betydligt större belopp som baseras på bostadens värde och bostadslånets omfattning. Beräkningar från Mäklarsamfundet visar att stämpelskatten idag kostar husägare cirka två miljarder mer per år än vad fastighetsskatten gjorde innan den förändrades till dagens fastighetsavgift. 

”Förlegad och felkonstruerad”

Forskare, ekonomer och andra experter har länge pekat på att stämpelskatten är förlegad och felkonstruerad, och att den för med sig flera negativa konsekvenser. Bland annat slog en rapport från Konjunkturrådet från 2018 fast att avskaffad stämpelskatt vore den mest träffsäkra reformen för att främja rörligheten på villamarknaden. Stämpelskatten har också fått kritik för att den försämrar hushållens ekonomiska motståndskraft. En ung familj som köper villa får utslaget på tio år betala cirka 1 000 kr i månaden i stämpelskatt. Pengar som skulle kunna användas för att amortera ned lånet.

-    Stämpelskatten försämrar barnfamiljers möjlighet att förverkliga villadrömmen genom ännu en hög ekonomisk tröskel med oklart syfte och funktion. Det som var tänkt som en kostnadstäckning för statens administration i samband med husaffärer är nu en orättfärdig kassako för staten, säger André Nilsson, bostadspolitisk expert på Mäklarsamfundet. 

Missgynnar landsbygden

En annan negativ aspekt med stämpelskatten som experter pekar på är att den missgynnar husköparen som köper en villa istället för ett rad- eller parhus i bostadsrättsform. Stämpelskatterna tas nämligen endast ut på köpare av fastighet eller tomträtt. Glesbygdskommuner är ofta utpräglade villakommuner, och därmed missgynnas landsbygden med högre flyttskatter än jämfört med storstadskommunerna. Att reformera stämpelskatterna kan ses som rättvisereform som skapar mer enhetlighet och neutralitet i bostadsbeskattningen.