Nyhet Press/Opinion 8 maj 2025

När geopolitiken flyttar in i vardagsrummet

Geopolitik brukade vara ett smalt begrepp som mest studerades av tankesmedjor och nischade statsvetare. Nu har den blivit epicentrum i nyhetsflödet, ekonomin – och på bostadsmarknaden.

Begreppet i sig myntades för över ett sekel sedan av en svensk statsvetare. Han hette Rudolf Kjellén, var mycket respekterad och verksam i Uppsala, men fick sitt eftermäle grusat eftersom hans idéer om geopolitiken kom att inspirera tyska nationalsocialister. Efter andra världskriget kom dock det geopolitiska arvet att föras vidare av andra respekterade statsvetare utan några grumliga ideologiska motiv.

Med det kom också denna disciplin tillbaka till sin kärna: nämligen att sätta geografin som ett viktigt perspektiv när man studerar staters agerande vad gäller politik, ekonomi, historia eller sociologi. Eller som det ofta låter på lokaltidningsredaktioner: platsen spelar roll. Det gäller också i världspolitiken.

Under nittiotalet fick geopolitiken en renässans med kalla krigets slut. Oroligheter och kriget på Balkan gav också nytt bränsle till idéerna. Men fortfarande var detta något som mest utspelade sig i akademiska sammanhang, i tjocka böcker och kala seminarierum.

Fram tills för bara några år sedan verkade det nog helt osannolikt att en global pandemi, krig och tullar skulle ha en direkt inverkan på både prisutveckling och försäljningstider på den svenska bostadsmarknaden. Nu är det på ett sätt det nya normala. Geopolitiken och säkerhetsläget har blivit en del av vår ekonomiska vardag. Det gäller också vår boendesituation och våra bostadsaffärer. Här är tre exempel på hur geopolitik och globala händelser har fått en direkt påverkan på svensk bostadsmarknad de senaste fem åren.

När pandemin slog till i början av 2020 speglades skillnaden mellan olika länder nästan övertydligt i vilket typ av pandemiåtgärder man valde politiskt. Lockdowns och utegångsförbud eller mer frivilliga råd och hemarbete. I USA, Storbritannien, Frankrike och stora delar av Sydeuropa valde man mer repression över rekommendationer. Sverige och delar av Skandinavien gjorde tvärtom. Olika länders arv och kultur blev ännu mer tydliga, men paradoxalt nog blev utfallet ganska likt: pandemin gjorde att bostaden blev navet i hela tillvaron. Detta ledde bland annat till att hemarbete och lockdowns ökade efterfrågan på större bostäder, särskilt hus med trädgård. De som sålde villor utanför storstäder såg därför stigande priser och snabbare försäljningar. Dessutom ledde låga räntor, och undantaget från amorteringsplikten som infördes som en följd av pandemin, till att köpkraften ökade och priserna steg.

Pandemin hann knappt ta slut innan en ny händelse ritade om hela den världspolitiska kartan. Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 ledde till krig i Europa för första gången sedan andra världskriget. För Putin var invasionen i högsta grad territoriellt motiverad. Kriget i Ukraina fick snabbt svallvågor i den internationella ekonomin. Stigande energipriser efter att många länder valde att bryta med rysk gas ledde till ökade energikostnader för fastigheter, vilket påverkade driftskostnader och i vissa fall boendekostnader. Kriget bidrog också till hög global inflation, vilket gjorde att Riksbanken höjde styrräntan flera gånger. De höga räntorna pressade ner köpkraften vilket orsakade tillfälliga prisnedgångar. Läget på bostadsmarknaden blev mer osäkert när både köpare och säljare blev mer försiktiga och väntade in säkrare tider. Försäljningstiderna ökade och affärerna blev färre.

Kan vilken president som sitter i Vita huset verkligen ha så stor påverkan på svensk bostadsmarknad? Det verkar så. Trumps införande av tullar, särskilt mot Kina och EU, har snabbt bidragit till en ökad osäkerhet i den globala ekonomin genom att undergräva förtroendet för stabila handelsrelationer. Stora nedgångar på börsen till följd av detta gör att många har sett en potentiell kontantinsats minska dramatiskt i realtid. Om världsekonomin bromsar in minskar också efterfrågan och investeringar skjuts upp. På bostadsmarknaden kan det innebära dämpad efterfrågan, fallande priser och att både köpare och säljare avvaktar i väntan på tydligare ekonomiska signaler och bättre tider.

Bostadsfrågan har nästan alltid betraktas som en inrikespolitisk angelägenhet. Nu är den alltmer avhängig världspolitiska händelser, så som utgången i ett amerikanskt val eller säkerhetsläget i Europa. Detta har en direkt inverkan på såväl hushållens ekonomi, privatpersoners sparande och Riksbankens räntepolitik. Tre saker som vi vet påverkar läget på bostadsmarknaden.

På den här fronten är det dystra tider vi lever i. En ljusglimt i sammanhanget är att till skillnad från onödig konsumtion så behöver vi alltid bo. Inte minst visade pandemin att våra hem är högt upp på listan över både viktiga och helt nödvändiga saker i tillvaron.

Amanda Broberg
Boendeexpert och omvärldsanalytiker