Nyheter

Priserna fortsatte uppåt i maj, villapriserna steg med i genomsnitt +2% och bostadsrätterna med +1%. På årsbasis har villorna ökat med +20% och bostadsrätterna med +13%. I samtliga storstadsområden har priserna nu ökat tvåsiffrigt på årsbasis (+10% eller mer) för första gången sedan vi startade mätningarna, skriver Svensk Mäklarstatistik. Läs Mäklarsamfundets VD Björn Wellhagens kommentar.

Det finns växande en frustration över att bostadsmarknaden inte lyckas reagera på prisökningar och skapa fler bostäder när efterfrågan är hög. Visst, att bygga ett hus gör man inte på en dag, men produktionsskedet är ofta en spurt jämfört med tiden som det tar att upprätta en detaljplan och få bygglov. De senaste veckorna har Plan- och bygglagens (PBL) grundidéer debatterats flitigt och fler förespråkar en smalare lagstiftning som kan leverera i tid. Samtidigt planeras Boverkets förenklingspaket ”Möjligheternas byggregler att rullas ut under 2022. Frågan är om de kommer att vara tillräckliga.

Efter många år av skarp kritik har nu flera banker gått ut med att de sänker räntorna i deras Kvar-Att-Leva-På-kalkyler (KALP-kalkyler).

Pandemieffekten är tydlig – det har blivit än mer attraktivt att bo stort. Prisgapet mellan ettor och fyror har krympt kraftigt i pandemins spår, speciellt kring storstäderna. Det visar nya siffror från Svensk Mäklarstatistik som uppmärksammats av SVT.

Med hjälp av data från Svensk Mäklarstatistik har Mäklarsamfundet räknat på vilka löner som krävs för att köpa en bostad i Stockholm med dagens låneregler, en uträkning som bland annat uppmärksammats av Dagens Industri.

Under april steg villapriserna i riket med i genomsnitt +2%. Bostadsrättspriserna förblev oförändrade jämfört med föregående månad. På årsbasis har nu villorna ökat med +19%, den högsta siffran vi någonsin noterat. Motsvarande siffra för bostadsrätter är +10%. Det skriver Svensk Mäklarstatistik.

Som vi tidigare berättat om så har kritiken mot vissa delar av Fastighetsmäklarinspektionens (FMI) förslag till nya utbildningskrav varit skarp och kommit från flera håll. Framför allt är det kravet på tre års obligatorisk utbildning och en kraftigt förlängd praktik som har väckt reaktioner. Nu meddelar FMI att dialogen i dessa frågor ska fortsätta.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB, har undersökt tröskeleffekterna in till bostadsmarknaden som amorteringskraven innebär för ungdomar i Stockholm och Göteborg. Resultaten presenterar han i en debattartikel i Dagens Nyheter. Lägre låne-kalkylräntor och lättare amorteringskrav är två av de lösningar som han föreslår för att fler unga ska kunna köpa en bostad.

SCB har under de senaste veckorna släppt en handfull intressanta statistiska nyheter som berört boende, demografi och andra bostadsrelaterade ämnen. Sammanfattat går det att se att det byggs en hög andel små bostäder, att vi blir fler och att balansen mellan olika boendeformer varierar stort mellan olika delar av landet.

En ny undersökning som Mäklarsamfundet tagit fram visar att arbetarfamiljer har svårt att köpa en bostad där de inte bor trångbott. Analysen visar att det främst är bankernas höga kalkylräntor (KALP) som hindrar arbetarfamiljer från att köpa en tillräckligt stor bostad.