Hur har fastighetsmäklarna påverkats av marknadens kraftiga svängningar de senaste åren? Hur många börjar och slutar i branschen varje år? Hur många är anställda och hur många är företagare? Vad tjänar en genomsnittlig fastighetsmäklare och hur fördelar sig affärerna? Allt detta och mycket mer besvarar Mäklarsamfundets branschrapport 2024.
För att hantera den utbredda bostadskrisen i medlemsländerna tillsätter nu Europaparlamentet ett särskilt utskott som ska arbeta med frågan. Makrotillsynsutredningen och dess förslag om att höja bolånetaket fortsätter att väcka debatt.
Under december minskade bostadsrättspriserna med -1,1% och villapriserna med -0,8%, enligt de senaste siffrorna från Svensk Mäklarstatistik. Priserna har dock ökat på årsbasis. “Orden som sammanfattar bostadsmarknadsåret 2024 är stabilisering och balans”, kommenterar Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm.
De senaste årens tvära kast på bostadsmarknaden har inneburit en ökad arbetsbörda för många fastighetsmäklare. En stor del av kåren har också ändrat sitt arbetssätt i allt från marknadsföring, samarbete med kollegor och antalet objekt man jobbar med samtidigt. Det visar en ny undersökning från Mäklarsamfundet.
En ny undersökning visar på skillnader mellan könen i upplevelsen av bolåneförhandlingen och makrotillsynsutredarna försvarar sina föreslagna kreditlättnader i ett debattinlägg.
Varför väljer många unga att lägga pengar på lyxvaror och upplevelser i stället för att spara inför framtiden? Fenomenet ”doom spending” - eller ”undergångsspendering” - har på senare tid blivit ett uppmärksammat ekonomiskt beteende, inte minst i sociala medier. Det är ett uttryck för hur många unga försöker navigera i en värld som präglas av ekonomisk osäkerhet och en otillgänglig bostadsmarknad.
Under november steg priserna på bostadsrätter med +0,3% medan villorna sjönk med -1,2%. Det visar den senaste månadens mätning från Svensk Mäklarstatistik. “När vi snart kan summera bostadsåret 2024 ser vi att marknaden normaliserats efter några turbulenta år” kommenterar Mäklarsamfundets vd Oskar Öholm.
Det har aldrig varit lika svårt för unga att ta sig in på bostadsmarknaden som det är idag. DN lyfter Mäklarsamfundets nya rapport som visar hur förutsättningarna har förändrats drastiskt mellan generationerna – från Boomers till Generation Z. För många unga är drömmen om ett eget boende i storstaden mer avlägsen än någonsin.
En debattartikel föreslår högre bolånetak och bosparande som komplement till makrotillsynsutredningens förslag. Regeringen ökar möjligheterna för fler att söka stöd till byggemenskaper. Ungas boendesituation rankas i en ny undersökning.
Det hävdas ofta att hushållens skuldberg riskerar den finansiella och makroekonomiska stabiliteten. Men varningarna ges utan närmare precisering av vari hotet egentligen bestå. Man måste se till hela balansräkningen – och då ligger svenskarna bra till, skriver professor Lars E O Svensson på DN:s debattsida.