Mäklarsamfundet har undersökt i vilken utsträckning den planerade nyproduktionen i norra Norrland kan tillgodose industrietableringarnas behov samt om den planerade nyproduktionen motsvarar vad den eftersökta arbetskraften efterfrågar.

Trygghet är avgörande för att säljare och köpare ska känna förtroende för bostadsmarknaden och vilja genomföra ett bostadsbyte.

Så kallade dolda bud är relativt vanligt förekommande, även i nuvarande marknadsläge. En stor andel konsumenter tycker att det gör bostadsmarknaden mindre trygg och transparent.

Så hindras jobb, flytt och familjebildande av problem på bostadsmarknaden. Var femte ungdom har övervägt att tacka nej till jobb på grund av dennes situation på bostadsmarknaden.

Rekordökning av stämpelskatten stoppar småhusdrömmar. Statens intäkter från stämpelskatterna har ökat dramatiskt och uppgick 2021 till cirka 15.5 miljarder kronor.

Sedan bolånetaket infördes 2010 har andelen av dem som är 35 till 45 år som bor i småhus rasat med 16 procentenheter.

Med en mer rörlig villamarknad skulle utbudet öka och fler barnfamiljer kunna göra verklighet av villadrömmen.

Mäklarsamfundet har undersökt villaboende seniorers boendepreferenser och hur dessa har påverkats av pandemin.

Klimatförändringar, socioekonomiska klyftor och nya värderingar kommer med stor sannolikhet att föra marknaden i nya riktningar.

Stigande bostadspriser i kombination med fler och tuffare kreditrestriktioner gör det allt svårare för vanliga löntagare i flera delar av landet att köpa en bostad.

Äldre bor i högst utsträckning i småhus. De bor ofta stort och en stor del av de äldre seniorerna har höga boendekostnader. Om den här gruppen skulle flytta mer som de själva uppger att de önskar så skulle villautbudet öka med cirka 247 000 villor.

Små marknadseffekter av amorteringslättnad
Mäklarsamfundet har undersökt om och i så fall hur det tillfälliga undantaget i amorteringsreglerna har påverkat bostadsmarknaden. 

Hur en fråga syns i medierna får konsekvenser för var den hamnar på den politiska agendan.