Nyheter

Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) meddelade nyligen dom i mål nr 6412-24 som gällde frågan om verksamhet inom byggbranschen är en sådan verksamhet som till sin art är ägnad att rubba förtroendet för en fastighetsmäklare.

Kammarrätten meddelade i dagarna två domar om mäklarens omsorgsplikt och god fastighetsmäklarsed. Mäklarna hade upprättat objektsbeskrivningar med fotografier som inte överensstämde med försäljningsobjekten. Kammarrätten fastställde Fastighetsmäklarinspektionens beslut, innebärandes att mäklarna fick sina registreringar återkallade. Utfallet i domarna är i viss mån förvånande, och innebär en praxisskärpning från tidigare.

För ett år sedan kom en dom från tingsrätten gällande parkslide och fel i fastighet. Domen har vi berört i en tidigare artikel. Målet överklagades till hovrätten och nu innan sommaren kom domen.

I december månads nyhetsbrev (2024) gavs en översikt över reglerna om strandskydd och vad fastighetsmäklare bör tänka på vid förmedling av fastigheter inom strandskyddade områden. Den 15 maj 2025 beslutade riksdagen om att anta regeringens proposition 2024/25:102 ”Lättnader i strandskyddet – ett första steg”. De nya reglerna började gälla den 1 juli 2025 och i det följande ges en kort sammanfattning av vad de nya reglerna innebär.

Mäklarsamfundet har sedan 2021 erbjudit en tjänst för att bistå fastighetsmäklarföretag med att upprätta en allmän riskbedömning över den egna verksamheten. Nu tas tjänsten över av Acuminor som kommer att bedriva och erbjuda den i egen regi.

Alla fastighetsmäklare känner till att Fastighetsmäklarinspektionen utövar tillsyn över dem. Man kan emellertid även rikta ett krav på skadestånd mot en fastighetsmäklare om man anser att fastighetsmäklaren har orsakat en ekonomisk skada. Prövningen ser dock olika ut beroende på om en anmälan görs till Fastighetsmäklarinspektionen eller om man riktar ett skadeståndsanspråk mot en fastighetsmäklare. Även partsställningen skiljer sig beroende på om det är fråga om tillsyn eller ett skadeståndskrav. FRN har nyligen avgjort ett ärende och besvarat frågan om en person som inte är att betrakta som en säljare i förhållande till mäklaren är skadeståndsberättigad. Det är ett principiellt intressant avgörande eftersom frågan inte har belysts i vare sig förarbeten, doktrin eller praxis.

Vad gäller egentligen när standardavtalet inte räcker till? Mäklarsamfundets biträdande förbundsjurist Mirella Lilkaer reder ut vad du som fastighetsmäklare bör tänka på kring tilläggsavtal och tilläggsklausuler.

I dagarna meddelade Fastighetsmäklarinspektionen ett nytt beslut (dnr 24–2091) beträffande vilket underlag som kan ligga till grund för beräkningen av nettoskuldsättningen vid nyproduktion. Fastighetsmäklarinspektionens ställningstagande är intressant och förtjänar att belysas med en egen artikel.

Uppdragsavtalet innehåller information om uppdragsgivarens ångerrätt och mäklarens rätt till ersättning i olika situationer. Vi har gjort en sammanfattning över de vanligaste situationerna vid uppsägning och vilken typ av ersättning som kan komma i fråga om det inte blir någon försäljning av bostaden. Utgångspunkten är det standardavtal som Mäklarsamfundet tillhandahåller.

Förhandsavtal ingås normalt i ett tidigt skede innan upplåtelse av bostadsrätter. Inte helt ovanligt är att detaljer gällande bostadens skick kan ändras från det att förhandsavtal ursprungligen tecknades. I avgörande från hovrätten behandlades frågan huruvida en bostadsrättsförening bar ett skadeståndsrättsligt ansvar för utfästelser i ett förhandsavtal.