Fem myter om fastighetsmäklare – Och fakta som krossar dem

Hur många gånger kan medier ha en och samma vinkel och i praktiken skriva samma artiklar om och om igen? Hur ser den nyhetsvärderingen ut? Det har jag frågat mig själv många gånger, och allt oftare under pandemin där artiklarna om fastighetsmäklares inkomster, hur ni bor och till och med vilka bilar ni kör har varit av ännu större medialt intresse än vanligt. Undertonen är inte sällan att det är något suspekt i att få sin inkomst av att hjälpa säljare och köpare på bostadsmarknaden att mötas. Ett annat område som är populärt att skildra journalistiskt är ett påstått utbrett missnöje med fastighetsmäklartjänsten. Du som jobbar i branschen kan ju redan skilja fördom från fakta, men inte bara mäklare och branschfolk läser nyhetsbrevet Fastighetsmäklaren. Här listar vi några av de vanligaste myterna om fastighetsmäklare och den fakta som motsäger dem. 

Fastighetsmäklare tjänar stora pengar 

Nej, mäklare täljer inte guld med täljkniv. De riktigt höga årsinkomsterna, en miljon eller mer, uppger endast fem procent av Mäklarsamfundets medlemmar att de har. De flesta, 44 procent uppger en årsinkomst i det breda spannet 500 000 – 1 000 000 kr. Oavsett om man befinner sig på botten eller på toppen av det spannet är det ingen dålig inkomst, men då ska man komma ihåg att som fastighetsmäklare är det ofta många och långa timmar som gäller med arbete på obekväma arbetstider. Helgarbete med visningar och annat är mer regel än undantag. Till det kommer en förväntan från kunder på att vara ständigt tillgänglig, oavsett tid på dygnet. 

Många är missnöjda med mäklartjänsten 

Den här missuppfattningen kommer kanske främst av att Fastighetsmäklarinspektionens anmälningsstatistik brukar få stor medial uppmärksamhet. Det görs då gärna en stor sak av antalet anmälningar och att det skulle visa på ett utbrett missnöje med fastighetsmäklartjänsten. Faktum är att siffrorna visar motsatsen. Förra året gjordes närmare 190 000 bostadsaffärer och antalet anmälningar var drygt 1 800. Antalet anmälningar som del av alla affärer räknas alltså i promille, och andelen blir ännu lägre om vi ser till det mått som egentligen är det relevanta, alltså hur många fastighetsmäklare som får en disciplinpåföljd som konsekvens av en anmälan. Oberoende mätningar med så kallat Nöjd Kund Index (NKI) visar dessutom att branschen har en nöjdhet som ligger i linje med andra branscher. Både köpare och säljare är överlag nöjda. Här finns inga indikationer på ett utbrett missnöje. Samma bild ges av samtalsstatistiken till Mäklarsamfundets kundvägledare. Dit ringer man inte för att klaga på fastighetsmäklaren, utan där är det frågor om fel och brister i bostaden som dominerar. 

Fastighetsmäklare arbetar bara på uppdrag av säljaren 

Fastighetsmäklarens roll som oberoende mellanman, som särskilt ska ta hänsyn till uppdragsgivarens, vanligen säljarens, ekonomiska intresse, är en källa till missförstånd och feltolkningar. Många tycks ha svårt att förstå hur man kan kombinera oberoende med att ta hänsyn till säljarens ekonomiska intresse. Då har man glömt att fastighetsmäklaren, förutom att leverera en juridiskt kvalitetssäkrad tjänst till både säljare och köpare, faktiskt tar fram och sammanställer en rad viktiga uppgifter, huvudsakligen i objektsbeskrivningen, som kommer köparen till nytta och underlättar för denne att fullgöra sin undersökningsplikt. Viktigare ändå är att mäklaren, enligt god fastighetsmäklarsed, ska ge tilltänkta köpare och säljare råd och upplysningar om förmedlingsobjektet och förhållanden som har samband med överlåtelsen. Av detta följer att mäklaren även är skyldig att lämna råd och upplysningar som potentiellt skulle kunna ha negativ inverkan på försäljningspriset. Köparen har en undersökningsplikt av objektet, men om säljaren informerar mäklaren om något, eller om mäklaren på annat håll får information om objektet, som är av betydelse för en köpare så har mäklaren en skyldighet att framföra informationen till potentiella köpare. Detta gäller även om säljaren uppmanar mäklaren att undanhålla informationen med hänvisning till att det kan ha negativ inverkan på försäljningspriset.

Provisionsnivåerna är orimligt höga 

Det finns en vanlig missuppfattning om att provisionen är lön rakt ned i fickan för fastighetsmäklaren. Så är det ju givetvis inte. Provisionen ska täcka en rad avgifter, administrativa kostnader, skatter och sociala avgifter. Hur mycket den enskilde fastighetsmäklaren får behålla av varje affär varierar, men som utgångspunkt skulle nog de flesta mäklare som får behålla 20 procent av provisionsintäkten skatta sig lyckliga. I en internationell jämförelse är svenska provisionsnivåer mycket låga, samtidigt som den svenska fastighetsmäklartjänsten är betydligt mer komplex och mer omfattande än i många andra europeiska länder, inte minst på grund av rollen som oberoende mellanman med skyldigheter gentemot såväl säljare som köpare. 

Fastighetsmäklare tjänar på ständiga prisuppgångar 

Fastighetsmäklare får sin inkomst av att människor säljer och köper sina bostäder. Det gör vi som regel i dåliga så väl som goda tider, helt enkelt eftersom det är livshändelser som påverkar flyttbeslutet. Vi flyttar från familjehemmet, tillsammans med kärleken, till större när familjen växer och igen om kärleken tar slut. Ständigt stigande priser eller för den delen kraftigt fluktuerande priser stänger ute människor från den ägda marknaden och skapar osäkerhet som gör att många skjuter upp sitt flyttbeslut, vilket är negativt för fastighetsmäklarna. Så, låt oss en gång för alla slå fast att fastighetsmäklare och bostadskonsumenter har linjerade intressen här. Båda grupper gynnas mest av stabilitet och långsiktiga tydliga och sunda spelregler. 

Joakim Lusensky 
Analys- och Kommunikationschef Mäklarsamfundet