”Den oberoende mellanmannen” – Rickard Engström om sin forskning om fastighetsmäklarrollen

Rickard, vem är du och vad har du för bakgrund?

-    Min akademiska bakgrund är ek.mag. från Stockholms Universitet, fil.kand. Uppsala Universitet, sedan mäklarutbildning och nu Doktor i Företagsekonomi vid KTH. Jag har arbetat fjorton år som fastighetsmäklare/franchisetagare senast för Notar Täby.

Vad är det som intresserar med att studera fastighetsmäklarollen, tjänsten och branschen ur ett akademiskt perspektiv?

-    Mitt intresse är främst relationen mellan fastighetsmäklare och konsument. Intresse finns även för tillsyn och påföljder samt utbildningsfrågor. Inom detta område blir professionsutveckling aktuell och hur aktörerna i en intressentmodell ser på fastighetsmäklarens yrkesroll. Det finns många obesvarade frågor och jag hoppas forskningen inom området breddas. Personligen anser jag att fastighetsmäklarna är bättre än sitt rykte, ofta handlar det om miss i kommunikation eller avsaknad av uppdaterade kunskaper. Jag vill gärna medverka till att öka förtroendet för fastighetsmäklaren genom ett vetenskapligt bidrag.

Om du skulle sammanfatta din avhandling och dina slutsatser så kort som du bara kan, hur låter det då?

-    Jag har synliggjort fastighetsmäklaren ur den svenska kontexten, en roll som internationellt är unik. Jag har även synliggjort frestelser och de utmaningar den svenska fastighetsmäklaren kan utsättas för. Vidare har jag mätt moral och etik bland fastighetsmäklaren och även gjort en internationell komparation för att visa på egenskaper som gör den svenska mäklarens roll unik. Vid internationella konferenser framkommer ofta ett stort intresse för den svenska fastighetsmäklaren och komparationer ger oss förståelse och insikt.

Utöver egen forskning så undervisar du även fastighetsmäklarstudenter. Kan du se några generella och övergripande drag hos de som söker sig till fastighetsmäklarutbildningen som KTH ger?

-    De som kommer in på KTH har gått natur eller teknisk på gymnasiet med höga betyg. De har en hög teoretisk kapacitet och undervisningen bygger förstås uteslutande på vetenskap. Den näst sista kursen består bland annat av tolv internationella vetenskapliga artiklar som studenterna ska kunna redogöra för. Enligt kursutvärderingarna uppskattar studenterna att jag kan applicera teori på praktik och vice versa eftersom jag själv varit i yrket. Att undervisa på KTH är oerhört stimulerande med duktiga och trevliga studenter. Har även undervisat på andra universitet och genomgående är att mäklarstudenterna är positiva och kreativa.

Vad tycker du svenska fastighetsmäklare generellt gör riktigt bra?

-    Utan att ha empiriskt underlag är min uppfattning att svenska fastighetsmäklare är duktiga på värdering och har en hög social kompetens. Vidare tycker jag att de har ett pragmatiskt förhållningssätt till att matcha köpare och säljare. Det som kännetecknar den svenska mäklaren är kort TOM (time on market reds. anm) och relativt låga provisioner. Detta bygger förstås på en förenklad transaktionsprocess med stort ansvar hos fastighetsmäklaren, detta ska vi värna.

I vilka delar tycker du att svenska fastighetsmäklare kan bli bättre?

-    De bör bli bättre på intressekonflikter och incitamentsproblem. Man bör se alternativkostnaden av ett agerande.  Likaså vad gäller förmedling av kringtjänster som inte tillåts i många länder.

I avhandlingen visar du bland annat att sannolikheten för en disciplinpåföljd ökar om man arbetar i storstad. Vad tror du det beror på?

-    TOM är mycket lägre i storstäder, det kan vara en förklaring. Det kan även påverkas av frekvens, men det har jag inget empiriskt underlag på. Frågan är om vi behöver bromsa TOM i storstäder men det är inte lösningen. I USA finns FTHB (First time home buyer reds.anm) som försöker undervisa konsumenterna för att förenkla transaktionsprocessen, det är positivt. Jag tror att lösningen är ökad transparens, tydligare information och en skyldighet att förvissa sig om att parterna har förstått väsentliga moment.

Du har flera förslag på ytterligare regler och regleringar för fastighetsmäklare. Finns det något i dagens regelverk som du inte tycker behövs eller som det läggs för stor vikt vid? Alltså något som skulle kunna tas bort?

-    Jag tycker att hela debatten om lockpriser är skev och missvisande. Här skulle enkla åtgärder kunna begränsa detta och få media att fokusera på andra och mer väsentliga problem för konsumenterna. Man skulle kunna se över påföljderna. De som ska få en påföljd bör ha ett uppsåt eller motiv. Sinneslagsetiken som bygger just på motiv bör bli mer central. Ett alternativ är införa fler grader av påföljder för att ge bättre utfall.

Om vi då skulle titta på de förslag till uppstramning av regelverket som du ger i avhandlingen, kan du berätta om dem och vad de syftar till?

-    Professionsutvecklingen och synen på fastighetsmäklaren hos konsumenter har historiskt sett varit låg. Den börjar stiga, sannolikt i takt med en akademisk utbildning och en fungerande tillsyn. Nu måste vi ta nästa steg och lämna pre-professionen bakom oss och gå mot en semi-profession. Då behövs en högre status, högre förtroende, längre utbildning och forskning. Målsättningen är en klassisk profession men det är en utopi i nuläget. Mina förslag i avhandlingen är att införa en karenstid vid följdaffär och för flippers, alltså de som köper för spekulation. Detta skulle minska sannolikheten för intressekonflikter. Sedan bör vi ta bort möjligheten till kringtjänster även det för att undvika intressekonflikter. Jag är förstås positiv till längre utbildning för att öka förtroendet för fastighetsmäklaren. Vi bör beakta att den svenska fastighetsmäklaren gör det som en notarius publicus gör internationellt, att få plats med alla kunskaper på två år är orimligt.

Du har en bakgrund i branschen och ett stort engagemang i branschfrågorna. Hur gör du för att balansera din roll som opinionsbildare, som per definition är subjektiv, och forskare där idealet är distans och objektivitet?

-    Att ställa upp i media ser jag som en skyldighet då det är viktigt att forskningen når ut till allmänheten. Ofta kommer frågor som inte har forskningsbakgrund och även de frågorna bör besvaras, men utan att hänvisas till forskning. Det brukar framgå vad som är en fråga med koppling till vetenskap och övriga frågor. Ett bidrag är att min fråga kring ränteskillnadsersättning lett till en lagändring och det handlar inte om subjektivitet utan bara om rättvisa. När media började ta i denna fråga visste ingen vad ränteskillnadsersättning var och hur den beräknas, i detta fall hade nog media en positiv effekt även fast den agendan inte fanns hos mig.

Vad händer nu, fortsätter du forska och undervisa? 

-    Min önskan är fortsätta att undervisa och forska. Jag kan inte sticka under stolen med att jag ibland saknar mäkleriet. Mäklaryrket är roligt och stimulerande. Det jag brinner för mest är dock fortfarande undervisning och forskning, men man vet aldrig.