Alltför få småhus har byggts under det senaste decenniet

De senaste tio åren har andelen småhus i bostadsbyggandet sjunkit från 45 till 20 procent, en betydligt lägre andel än i våra grannländer. Det är en dramatisk nedgång som har passerat i det närmaste obemärkt förbi och utan någon större debatt, skriver de två fastighetsexperterna på DN:s debattsida den 11 januari 2021.

I slutet av 1880-talet startades den så kallade egnahemsrörelsen och allt fler småhus dök upp i landet. En efterfrågad och uppskattad utveckling, menar Boije och Kopsch. Den är dessutom förmodligen lika efterfrågad idag – majoriteten av Sveriges unga vuxna på längre sikt vill äga sitt boende och så småningom även bo i ett småhus. Men i och med den avstannade utvecklingen kanske det inte är möjligt. Experterna frågar sig varför det ser ut såhär och pekar ut 4 avgörande faktorer.

1. Brister i den kommunala markplaneringen, i och med att kommunerna har tjänat mer på att sälja mark för produktion av bostadsrätter.
2. Bolånetaket och amorteringskravet, då nya småhus kraftigt missgynnas i förhållande till nya bostadsrätter vid höga belåningsgrader.
3. Stämpelskatten som bostadsrättsinnehavare till skillnad från villaägare slipper betala, alltså pantbrev och lagfart.
4. Ovilja att bygga högre i centrala lägen och närkommunernas fäbless för kvarterstäder, det vill säga trenden för närkommuner att försöka härma och kopiera de attraktiva urbana kvartersstäder som vuxit fram över sekler.

Det är uppenbart att det byggs för få småhus i förhållande till efterfrågan och det finns ett stort behov av att titta närmare på de hinder som bidrar till detta, bland annat de faktorer vi här pekat på, skriver Boije och Kopsch för att sedan avsluta med en fråga.

”Är det dags för en klimat- och integrationssmart egnahemsrörelse 2.0?”

Ta del av hela artikeln här.