Plan- och bygglagen under ombyggnad

Digitala lösningar har gjort det möjligt att med rätt mjukvara få ut många av de förstudier och undersökningar som behöver göras i samband med en planprocess på ett snabbt och effektivt sätt. Samtidigt dras byggbranschen med en pinsamt långsam digitalisering och stelbenta byggregler hindrar en snabbare planering av nya bostäder. PBL är en del av problemet.

Plan- och bygglagen har aldrig varit till för att främja bostadsbyggande. Tvärtom kom lagstiftningen till som en reaktion på omfattande rivningsprojekt och saneringar av bostadskvarter under mitten av det förra seklet. PBL skulle säkerställa att det som byggdes höll hög kvalitet och att fler intressenter skulle få inflytande över planeringen av nya byggnader.

Nyligen höll forskaren Klas Eriksson en presentation, på forskningsinstitutet Fores, om hans pågående forskning kring hur byggandet reglerats ur ett ekonomihistoriskt perspektiv. Forskningen undersöker bland annat hur byggregleringar uppfyller sina syften. Som lyssnare kunde man inte undvika att fråga sig själv just den frågan. Vilka syften fyller nuvarande hårda lagstiftning? Det var tydligt att de olika paneldeltagarna som kommenterade rapporten landade i olika slutsatser, men att de var eniga om en sak. Att nuvarande regelverk inte lyckas leva upp till nutida behov på bostadsmarknaden. Det finns ett behov av förnyelse.

På samma tema publicerade den liberala tankesmedjan Timbro nyligen rapporten ”Farväl till byggnadsnämnder”, skriven av moderaten Lucas Ljungberg. Rapporten undersöker hur kommunala byggnämnder ibland är hinder för nybyggnation, på grund av hur PBL är utformad. I rapporten lyfts radikala förslag om att avskaffa det kommunala planmonopolet och låta aktörer fritt få sina egenproducerade planförslag prövade. 

Men det är inte bara på tankesmedjorna och inom akademin som PBL börjat skava. I slutet av 2019 levererade kommittén för modernare byggregler ett, också tämligen radikalt, förslag som föreslog förändringar i hur olika byggregler ska tillämpas. Att byta ut standarder till funktionskrav var en av huvudfrågorna. Utredningen verkar ha hamnat i Regeringskansliets byrålådor. Istället har den ersatts av ännu en utredning: "Möjligheternas byggregler". Vissa av förslagen finns kvar, och det är fortsatt tydligt att även författaren av denna utredning, Boverket, inser att dagens reglemente är allt för strikt för att effektivt kunna bistå bostadsproducenterna med tillräckligt många nya byggrätter när bostadsbristen tilltar.

Det är inte konstigt att majoriteten av våra riksdagspartier val efter val går till val på förslaget ”förenklade byggregler” men att det sällan mynnar ut i reformer som motsvarar den målbilden. Dagens regelverk lämnar mycket att önska när det kommer till effektivitet, frihet och flexibilitet. Tyvärr är matrisen av olika regler svåra att sätta sig in i - eller för den delen, att ändra på.

Det finns mycket att önska kring hur PBL skulle kunna förbättras. Men den som letar efter inspiration behöver inte gå mycket längre än portalparagrafen i samma lag: 

” … Bestämmelserna syftar till att, med hänsyn till den enskilda människans frihet, främja en samhällsutveckling med jämlika och goda sociala levnadsförhållanden och en god och långsiktigt hållbar livsmiljö för människorna i dagens samhälle och för kommande generationer.”

André Nilsson
Näringspolitisk expert Mäklarsamfundet