Branschen måste få förutsättningar att göra rätt mot penningtvätt
De sanktionsavgifter som nu har beslutats motsvarar i flera fall omkring fem procent av företagens omsättning. Det är kännbara ingripanden. Samtidigt är det tydligt att besluten inte bara säger något om enskilda företag, utan också om ett regelverk som upplevs som komplicerat och svårt att tillämpa i praktiken.
Sedan 2021 har mäklarföretagen haft ett utökat ansvar att riskbedöma sina verksamheter och arbeta förebyggande mot penningtvätt och terrorfinansiering. Branschen har tagit det ansvaret på stort allvar. Betydande resurser har lagts på utbildning, rutiner, systemstöd och andra initiativ för att stärka regelefterlevnaden. Det arbetet har också bidragit till ökad kunskap och mognad i branschen.
Problemet är att den utvecklingen i stor utsträckning har skett utan tillräcklig vägledning från tillsynsmyndigheten. FMI konstaterade själv i en tematisk tillsyn 2023 att det behövdes mer riktad information och utbildning till mäklarbranschen. Trots det menar Mäklarsamfundet att myndigheten fortfarande inte har gett den tydlighet som krävs för att företag ska kunna veta vad som förväntas av dem i praktiken.
Det gäller också myndighetens egna föreskrifter på området. Mäklarsamfundet har vid flera tillfällen framfört att föreskrifterna är för allmänt hållna och att de behöver uppdateras. När disciplinnämnden nu i sina beslut ger uttryck för en relativt tydlig syn på vad regelverket kräver, väcks frågan varför den bilden inte först omsattes i bättre vägledning till branschen.
Vi menar att tillsynen hade vunnit på en annan ordning: först tydligare föreskrifter och mer konkret vägledning, därefter tillsyn. Då hade mäklarföretagen fått en rimlig möjlighet att anpassa sitt arbete till myndighetens förväntningar innan sanktioner aktualiserades.
Det finns också skäl att diskutera valet av påföljd. I den nya fastighetsmäklarlagen infördes möjligheten till rättelse, alltså att ett företag eller en mäklare kan föreläggas att åtgärda konstaterade brister. Den möjligheten har, såvitt vi känner till, ännu inte kommit till användning. Det är anmärkningsvärt. I många fall hade rättelse sannolikt varit ett mer konstruktivt sätt att stärka regelefterlevnaden än att i första hand fokusera på sanktioner.
När tillsynen i hög grad kretsar kring dokumentation och administrativa brister finns också en risk att fokus hamnar fel. Företag kan tvingas lägga oproportionerligt mycket kraft på formalia för att undvika sanktioner, i stället för på det praktiska och löpande arbetet med att upptäcka och motverka misstänkta upplägg.
Flera tidigare beslut är dessutom föremål för prövning i domstol. Det återstår alltså att se hur rättsläget slutligt kommer att bedömas.
Mäklarsamfundet och FMI har i grunden samma mål: en mäklarbransch som står väl rustad att motverka penningtvätt och finansiering av terrorism. Men vi har uppenbart olika syn på hur man bäst når dit. Därför behövs mer dialog, tydligare vägledning och en tillsyn som inte bara granskar branschen, utan också ger den rimliga förutsättningar att göra rätt.
Oskar Öholm
VD Mäklarsamfundet
