Jessica Edman
Nyhet Juridik 11 januari 2024

Klientmedelskonton - (inte) lösningen på parternas problem

I takt med att det blir allt svårare att genomföra bostadsaffärer som är beroende av att köparen ska överföra pengar från utlandet eller att köpet finansieras med pengar som finns på ett befintligt konto, en så kallad kontantaffär, ökar efterfrågan på att använda mäklarnas klientmedelskonton för att möjliggöra transaktioner, inte bara av handpenning utan även av slutlikviden. En sådan hantering är dock förknippad med stora risker inte minst då den typen av transaktioner utgör ett vanligt tillvägagångssätt vid penningtvätt, något som även uppmärksammats av Finanspolisen FIPO.

I vårt senaste nyhetsbrev från den 14 december 2023 informerade vi om en ny skrivelse från (FIPO) (Viktig information från Finanspolisen gällande klientmedelskonton | Mäklarsamfundet (maklarsamfundet.se) som på ett väldigt tydligt sätt beskriver de risker som finns vid otillåten eller felaktig användning av mäklarnas klientmedelskonton. På det temat följer här en utförligare redogörelse där vi knyter an till innehållet i skrivelsen från FIPO.    

Ansvarsfördelning mellan mäklaren och banken

Klientmedelskontots främsta syfte är att hålla deponerade medel skilda från mäklarens övriga medel. Då kontot tillhandahålls av en bank kan frågan uppkomma om vilket eventuellt ansvar banken respektive mäklaren har för de medel som hanteras där.

En vanlig missuppfattning är att i och med att pengarna cirkulerar genom bankernas system är det automatiskt också bankerna som ansvarar för medlen. Att överföringen sköts av en bank eller ligger på ett bankkonto, skulle vara ett slags intyg på att pengarna är kontrollerade på något sätt. Så är dock inte fallet.

Banken och din kund har inget avtal med varandra – det är du som mäklare och banken som har det. De som sätter in pengar på klientmedelskontot, oftast köparen, är från bankens sida närmast att se som “kundens kund” – eller mäklarens verkliga huvudman. Det är därför mäklaren som har ansvar för transaktionerna på kontot och att de medel som hanteras där kontrolleras på ett tillfredsställande sätt utifrån den bedömda risken hos den enskilda kunden.

Klientmedelskonton - (inte) lösningen på parternas problem

Vi får regelbundet frågor om vilka typer av transaktioner en mäklare kan hantera på sitt klientmedelskonto och vi märker även att frågorna har ökat den senaste tiden. När bankerna tar ut avgifter i samband med kontanttillträden kan mäklarnas klientmedelskonton bli ett attraktivt sätt för köparen att komma undan avgifter. Vi är också väl medvetna om den problematik som kan uppstå när kunden exempelvis är en utländsk köpare och där pengarna befinner sig på en utländsk bank. Banken kan motsätta sig att föra in pengarna på ett befintligt svenskt konto eller neka kunden att öppna ett sådant. Det är därför av stor vikt att en sådan här situation identifieras så tidigt som möjligt i affären och att man som mäklare uppmärksammar parterna på att transaktionskedjan kan påverkas och ta tid. Det kan till och med vara så att affären blir svår att genomföra.  

När det gäller just utlandstransaktioner kan pressen bli särskilt stor på mäklaren att stå till förfogande med sitt klientmedelskonto. Vi vet också att bankerna i dessa situationer själva ibland föreslår detta som ett alternativ, vilket är beklagligt och kan inge en falsk trygghet. För samtidig som de rekommenderar detta vet vi att denna typ av avvikande trasaktionsbeteende, alltså ett onormalt flöde på ett klientmedelskonto, är något som bankerna rapporterar till FIPO.

Att hantera köpeskillingen via klientmedelskontot innebär en risk för dig som mäklare och något vi på Mäklarsamfundet avråder ifrån. Hela risken med transaktionen hamnar på dig som mäklare – oavsett om banken rekommenderat detta förfarande eller inte. Klientmedelskontot är främst till för att deponera handpenning och skulle banken notera att du för över vad som verkar vara en köpeskilling, kan detta påverka ditt avtalsförhållande med banken. Vi vet att mäklare har blivit av med sina klientmedelskonton på grund av att de använt klientmedelskontot på detta sätt.

Om det tidigare har funnits en osäkerhet kring hur utbrett användandet av klientmedelskonton som mellanhand för överföringar av köpeskilling, står det nu med FIPO:s granskning mer säkert. Det finns tydliga bevis på att klientmedelskonton används av mäklare på ett sätt som de inte är ämnade för, i synnerhet när det rör utlandstransaktioner. Detta kan delvis förklaras av de problem som kunderna tenderar att stöta på så snart det handlar om att föra in pengar från utlandet.  

Avslutningsvis kan sägas att det går att ifrågasätta om bankerna har någon rätt att neka konton på det sätt som görs och vi rekommenderar vidare läsning om detta nedan i informationsmaterial från Bankföreningen. Denna information kan med fördel vidarebefordras till kunderna som kan ta det vidare i kontakten med sin bank.

Relaterad läsning:

https://www.swedishbankers.se/fraagor-vi-arbetar-med/lagar-regelverk/raett-att-oeppna-konto-med-grundlaeggande-tjaenster/

https://www.maklarsamfundet.se/nyheter/nationell-riskbedomning-betydande-risk-att-branschen-utnyttjas

Jessica Edman
Bitr. förbundsjurist Mäklarsamfundet

Skapad 11 januari 2024
Uppdaterad 11 januari 2024
Juridik Penningtvätt