Veckans medlemsröst Bo Collryd: ”Det året jobbade vi utan någon lön”

Hej Bo! Berätta om dig och din fastighetsmäklarbakgrund.

Hej! Jag påbörjade min yrkeskarriär på en banks låneavdelning innan jag 1980 svarade på en annons där Mäklarringen sökte mäklare. Efter några veckors utbildning under hösten startade jag och en kollega sedan Mäklarringen i Värnamo under januari 1981. Vi hittade ett centralt kontor som vi själva renoverade. Begagnade möbler inhandlades och försäljningsarbetet påbörjades.

Under tiden mellan att vi skrev på samarbetsavtalet till att vi startade upp steg räntan kraftigt och kulminerade den 12 januari 1981 vilket resulterade i ett lånestopp hos bankerna. Räntan på bundet lån låg då på 16,5%. Det är den enda gången under alla mina mäklarår som jag funderat på om jag verkligen satsat rätt.

Vid den här tidpunkten fanns det inte några krav på utbildning, men för att få kalla sig för auktoriserad fastighetsmäklare var man tvungen att läsa och tenta av kurserna fastighetsrätt, företagsekonomi, fastighetsförmedling och fastighetsvärdering vilket jag gjorde.

1992 var ett tufft år för fastighetsmäklarna – med den berömda räntan på 500%. Fastighetsmarknaden störtdök och det såldes 40% färre fastigheter och bostadsrätter i Värnamo kommun. Eftersom vi hade nästan hälften av marknaden hade vi svårt att ta in nya marknadsandelar vilket gjorde att vi tappade mycket i vår försäljning. Det året jobbade vi utan någon lön.

Vi var kvar i Mäklarringen fram till 2002, då vi bytte kedja till Mäklarhuset samtidigt som vi blev tre delägare. I slutet av 2021 lämnade vi Mäklarhuset och bytte namn till Mäklarteamet som vi nu driver utan någon kedjetillhörighet.  

Du är fastighetsmäklare i Värnamo. Hur ser din lokala marknad ut just nu?

Vi ser ljust på vår lokala marknad och anser oss lite priviligierade som får verka i Värnamo som ingår i den ”berömda” Gnosjöregionen med all dess småindustri och dess stabila arbetsmarknad. Efter en liten nedgång 2023 så har marknaden börjat återhämta sig och köpare och säljare börjar hitta prisnivåer som båda kan acceptera.

Du har varit verksam under flera decennier. Vad är dina bästa tips för en lång och hållbar karriär som fastighetsmäklare?

Att ta sig tid att ladda batterierna i sin kropp ser jag som absolut nödvändigt för att kunna ha en lång och hållbar karriär som fastighetsmäklare. Eftersom fastighetsmäklaryrket är en livsstil så är det lätt att glömma att man måste ge privatlivet och andra fritidsintressen välbehövlig tid. Man måste kanske inte alltid vara anträffbar på kvällen eller den dag du vikt för familjen och/eller något annat intresse. Omväxling är också ett nyckelord för mig. På kontoret sköter vi allt själva, arbetsuppgifterna blir då mycket skiftande, vilket gör att säljarbetet också blir roligare.  

Efter en lång tid i branschen har du varit med i både upp- och nedgångar. Vad skulle du ge för råd till en fastighetsmäklare som inte upplevt en svalare marknad tidigare?

Upp- och nedgångar kommer alltid att finnas i branschen. Det är viktigt att inte få panik så fort marknaden viker. Då är det läge att tänka ”utanför boxen”. Men för att inte få panik bör man dessförinnan ha planerat sin och/eller sitt företags ekonomi inför en eventuell nedgång genom att ha sparat ihop till en buffert under de ”goda åren”. Har man dessutom sett till att inte ha för höga fasta kostnader så sitter man ännu bättre i båten. I vår bransch kommer det alltid att säljas bostäder och marknaden har hittills alltid vänt ganska så snart efter en nedgång så det gäller bara att kunna ”övervintra” en tid.  

Vad har förändrats i branschen sedan du startade din karriär?

Mäklaryrket måste tillhöra en av de branscher där arbetssättet förändrats mest under de år jag varit verksam. När vi startade 1981 skrev vi alla våra dokument på skrivmaskin och räknade alla kalkyler manuellt. Men samma år kom de första kalkylprogrammen för boendekostnader ut på marknaden. Vi köpte en dator som klarade detta och även lite ordbehandling och bokföring. Övriga dokument dröjde det ett antal år till innan vi kunde hantera genom datorn. Marknadsföring av objekt skedde enbart genom små svartvita foton i lokaltidningen. Mobiltelefonen fanns inte så den fasta telefonen var ett viktigt arbetsredskap. Annonserade man ett populärt objekt så fick man sitta hela dagen och rabbla objektbeskrivningen om och om igen för eventuella spekulanter.  

När internet sedan kom så revolutionerade det arbetssättet totalt. Finansieringsmöjligheterna av objekten har också förändrats sedan avregleringen i slutet av 1980- talet. Tidigare så var det bra om det fanns mycket lån på fastigheten eftersom det var svårt att få låna ”nya” pengar. Man fick som köpare överta befintliga lån hos olika banker och sedan förhoppningsvis låna några kronor av den egna banken. Resterande del löstes genom s.k. säljarreverser vilket betydde att säljaren lånade ut pengar till köparen på den del som fattades upp till köpeskillingen. I början av 80-talet kom så småningom även möjligheten för köparen att få ett hypotekslån upp till 75% av köpeskillingen, dock under förutsättning att säljaren köpte en kapitalmarknadsrevers motsvarande 50% av lånebeloppet. Vi är numera bortskämda med att det alltid finns kapital om vi har tillräckligt starka köpare.

Sist men inte minst – vad är det allra bästa med att vara fastighetsmäklare?

Hoppet från en trygg anställning med på den tiden goda karriärmöjligheter inom bank till en osäker mäklarstart där räntan sista året rusat verkade för de flesta dumdristigt. Men det steget har jag aldrig behövt ångra. Skiftande arbetsuppgifter med mycket kundkontakt har varit stimulerande. Dessutom att själv få planera sin arbetstid – det ger en frihet som är ovärderlig.