Veckans medlemsröst Ann-Helén Bågesund Marklund om glesbygd och ödehus

Hej Ann-Helén. Berätta om dig och din fastighetsmäklarbakgrund.

Hej! Jag gick ut utbildningen 2006 i Skellefteå och jobbade sedan cirka 7 år på Länsförsäkringar fastighetsförmedling i Skellefteå innan jag klev av branschen för att under några år tjänstgöra som fastighetsförvaltare.

2018, när våra barn blivit lite större, registrerade jag mig som fastighetsmäklare på nytt och startade eget. Jag fick återvända till skolbänken för att kunna få ut min registrering då kraven hunnit förändras sedan sist.

Du specialiserar dig på glesbygd och ödehus. Vad fick dig att börja arbeta med just ödehus, och vad fascinerar dig mest med dessa objekt?

Min vision med företaget var då och är nu att driva en vanlig mäklarbyrå men med arbetsrutiner och marknadsföring som gynnar de lantliga lägena. Vi finns i flera kommuner i norra Västerbotten och planen är att utöka till fler områden. Vi tackar nej till objekt i stan för att helt kunna fokusera på och hinna med att mäkla i de mer glesbebyggda områdena. Vi är idag fyra personer på företaget. I oktober börjar nummer fem och i januari nummer sex. Då är vi fyra mäklare och två assistenter i fem kommuner. Utöver detta anlitar vi fotografer och visningsvärdar, dessa är lokaliserade runtom i vårt distrikt för att snabbt kunna ge service till oss och våra kunder.

Att jobba i glesbygd innebär att jobba med allt från ödehus, nedlagda butiker, villor och fritidshus till gårdar och nyligen skog med arrende kopplade till vindkraft. Detta är områden där mäklare från butikerna i städerna oftast tvingats tacka nej för att tiden inte räcker till och att de ofta tänker att det inte går att tjäna tillräckligt på dessa affärer, som ofta kräver mycket och varierad kunskap. Jag tror helt säkert att vi är den byrå som dödat flest fysiska pantbrev och det är ofta många delägare i dödsbon att handskas med samt mer komplicerade nyttjanderätter kring vatten och vägar att utreda. Min affärsidé är att specialisera mig på detta för att kunna utveckla och höja värdet på denna typ av fastigheter. Vi har hittat och förbättrar ständigt vår modell för att kunna göra framgångsrika affärer både för oss och för våra kunder. Jag älskar att jobba där min kompetens kommer till verklig nytta och där jag kan få vara en del av utvecklingen och skapa positiva ringar på vattnet. Vi samarbetar till exempel med lokalsamhället för att göra det bättre. När en ny familj flyttar in i en kommun med endast några tusen invånare ser vi ofta till att någon tjänsteman som jobbar med inflyttning får kontakt med den nya familjen så att allt blir så smidigt som möjligt för dem.

Givetvis stöter vi på ödehus oftare än normalt i branschen och det är extra kul att vara delaktig i att rädda det som räddas kan. Ödehus är ett brett begrepp. Ibland har det stått tomt i decennier och ibland kan en släkt ha nyttjat det sporadiskt under lång tid. Vårt risigaste hade inte alla väggar kvar men ibland är det välbevarat då någon sett efter det så att inte läckage och annat blivit för omfattande. Många gånger handlar det om hus som står på stora skogsskiften och att säljaren inte sett värdet i att fortsätta hålla igång huset när de köpt fastigheten eller så är det en gammal släktgård man valt att behålla för att kunna besöka emellanåt.

Hur skulle du beskriva skillnaderna mellan att arbeta som ödehusmäklare och som traditionell fastighetsmäklare – både när det gäller vardagen i yrket och för- och nackdelarna?

Vi ger tips på hur en mindre gård kan skapas genom avstyckning så det får en chans att leva vidare och även ge en liten vinst till ägaren som dessutom slipper det dåliga samvetet som ofta är en faktor. De flesta mår lite dåligt av att se ett hus förfalla i deras ägo. Vi har haft säljare som sagt att vi får hela överskottet av försäljningen bara vi hjälper dem med detta. Givetvis säger vi då att de kommer att ångra sig eftersom vi får oftast får mer än vad säljaren kunnat ana i slutpris och skriver därför såklart ett förutbestämt arvode med de säljare som ger oss dessa förslag.

Vi hittar köpare genom våra kanaler och kontakter, Hemnet är en viktig del på grund av dess räckvidd i Sverige men också i hela Europa. Det är tryggare för en köpare att vända sig till en mäklare har ett tydligt fokus på denna typ av fastigheter som i sig är ett osäkert köp än att chansa och köpa något privat.

Har du märkt att intresset för ödehus har ökat de senaste åren, och vad tror du i så fall ligger bakom den utvecklingen?

Under det senaste årtiondet har man pratat mycket om ödehus i media och kommuner inventerar hur många som de ”drabbats” av i sitt område. Jag tycker att bilden i verkligheten är mer komplex än vad som uppfattas när man läser artiklar och följer, ibland romantiserade, konton på sociala medier. Det finns inte många köpare som letar specifikt efter ödehus – man letar efter rätt läge och möjlighet till den livsstil man längtar efter. Precis som den som letar en våning på Östermalm eller ett radhus i Skellefteå.

Vilken typ av köpare är oftast intresserad av ödehus, och vad söker de i ett sådant projekt?

Det som jag upplever ökar är de som värdesätter att lägga ner tid på byggnadsvård och kunskapen sprids mer med hjälp av sociala medier och det gör att fler vågar köpa ett hus med större renoveringsbehov än tidigare. Vidare är det en definitiv ökning av personer från städer som letar sig ut på glesbygden och då hellre till gård med gott om plats än att köpa en villa inne i en by. Här är personer från utlandet mer representerade, inflyttning från Nederländerna och Tyskland ökar till norra Norrland och de allra flesta köper för att bo här permanent. De längtar efter mer plats ute och inne och en mer hållbar livsstil med mindre stress. De är personer i alla åldrar och de kan tänka sig ta över ödehus.

Sist men inte minst: Ser du ett växande intresse för ödehus i Sverige, och vilka trender tror du kommer påverka marknaden framöver?

Det är en trend som jag tror kommer att fortsätta med tanke på världsläget och klimatet.  En av köparna från denna sommar var ett ungt par i 20 årsåldern från Nederländerna som redan sålt allt de äger och bodde i en ”van” tills de hittade rätt hus, de kunde knappt engelska. De köpte en avstyckad gård med bostad och ett par hektar betesmark för att bygga upp sin framtid och familj här, närmaste granne är några hundra meter bort och där säljaren som ärvt fastigheten behåller skogen då de själva redan bor i en närliggande fastighet och fick ett hus för mycket. Ingen hade bott i huset på mycket länge och inredningen vittjar om allt från 40- till 60-talets stilar men ändå fullt beboeligt och köparna ska fixa och renovera allt eftersom. De köpte allt för 500.000kr, en fastighet som skulle gå för kanske 50 000 – 100 000 kr innan vi startade vår verksamhet för några år sen.