Kan borgerligheten vinna val på bostadsfrågorna?

Under hela detta valår har jag, som dagligen jobbar med bostadspolitik, försökt att manage expectations. Nej, vi lär nog inte se så mycket av bostadsfrågan i denna valrörelse heller. Men det var det ju inte 2022 heller, och ändå har det varit en hel del verkstad på området under mandatperioden. Bostadsrelaterade frågor blir nästan aldrig en valfråga, utan mer ett plikttroget ämne i en del av debatterna. 

Valrörelsen 2026 kan det dock komma att bli ändring på det. 

Socialdemokraterna går till val på en bankskatt. Och som Bo Becker, professor i finansiell ekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, påpekade i SvD: “En skatt ska ju betalas av någon. Det finns bara kunder, anställda och investerare. Det finns ju ingen annan som kan betala skatten.” Om Magdalena Anderssons uttalande om att bankskatten kan sänka hushållens boendekostnader, påpekade Becker torrt: “Det finns väldigt få exempel på skatter som har lett till lägre priser."

40 procent, alltså nästan två miljoner svenska hushåll, har bolån. Många av de minns fortfarande räntornas vargatider från början av 2022 och framåt. Än idag sitter de allra flesta med betydligt högre räntekostnader än för fem år sedan. För de som bor i bostadsrätt skulle en bankskatt dessutom kunna innebära en dubbelstöt, både i form av höjd ränta på det egna bolånet och en potentiellt höjd avgift om räntorna på föreningens lån också stiger. 

Det är en erfarenhet många bostadsägare har i färskt minne och knappast något de vill se hända igen. Allra minst från nivåer som redan idag är betydligt högre än vad många hushåll vande sig vid under minusräntans glada dagar. 

Att en sådan skatt inte skulle bli kännbar från kunderna, från bankerna som i många fall låtit räntorna vara oförändrade trots upprepade sänkningar från Riksbanken, är helt enkelt fria fantasier. 

Alla val behöver en plånboksfråga som appellerar till hushållens ekonomi. 2022 var det bensin- och elpriserna. 2026 kan det mycket väl bli bolåneskatten. 

Det andra är frågan om att bygga blandat. I sig är det knappast något konstigt att man vill mixa olika boendeformer. Men från högerhåll heter det nu att man vill blanda befolkningen. Och även om S pratar om blandade upplåtelseformer – att bygga fler hyresrätter i välbärgade områden – verkar målet med detta också vara en social blandning i syfte att bryta segregationen.

Men som exemplen från Limhamns sjöstad visar verkar det både skapa missämja bland vissa och dessutom inte vara särskilt effektivt. Den sociala blandning man vill uppnå verkar inte ske. En pågående studie där boende i Limhamn och Limhamns sjöstad har fått bära gps visar att deras rörelsemönster är väldigt olika. “Mycket tyder på att man fortsätter att leva ganska separata liv.”, säger Martin Grander som är docent i urbana studier vid Malmö universitet och som leder studien. 

Sen finns ju det berömda egenintresset. I många villakommuner är NIMBY-kulturen urstark och folk är rädda att hyresrätter och potentiellt stök ska dra ner områdets status och sänka värdet på ens egen bostad. 

Det är utan tvekan två effektiva argument för borgerligheten att använda mot oppositionen för att appellera till osäkra medelklassväljare i mitten och de blockbytare som avgjorde förra valet. Här har de både en fråga med tydlig plånboksprofil som direkt rör många hushålls ekonomi och en mer kulturkrigsbetonad fråga om hur samhället ska byggas. Och båda är, lite förvånande, frågor som tydligt rör boendet och bostadspolitiken. 

Om det räcker för att stänga gapet som är större än 2022, det återstår att se. Om inte, är det helt enkelt bara att förbereda sig för att den här politiken i delar kommer bli verklighet. Detta är inte några obskyra V-förslag som Tidölaget vill skrämmas med, utan faktiskt den politik Socialdemokraterna själva går till val på. 

Att bostadsfrågorna skulle dominera valrörelsen var inte på mitt bingokort för 2026. Men att fler förstår hur nära dessa frågor ligger både hushållens ekonomi och hur samhället organiseras – och att detta äntligen får det utrymme det förtjänar i politiken – är bara att välkomna.

Amanda Göthberg
Boendeexpert och omvärldsanalytiker Mäklarsamfundet