Louise Åhl Rosell
Nyhet Juridik 25 mars 2021

Ansvar för information om ändringar i brf:s årsavgift

Kommande förändringar, särskilt höjningar, av en bostadsrättsförenings årsavgift är en omständighet som kan ha stor betydelse för köpare – där råder nog inga delade meningar. Men hur ser ert kontrollansvar ut för sådan info?

Som ni säkert redan vet är det relativt få uppgifter ni har ett eget kontrollansvar för. När det gäller bostadsrätter som objekt, är de saker ni är självständigt skyldiga att kontrollera vem som förfogar över densamma samt huruvida den är pantsatt – dessa räknas upp i 17 § fastighetsmäklarlagen.

I övrigt kommer majoriteten av den information ni för vidare till spekulanter och köpare från säljare och, ifråga om bostadsrätter, från bostadsrättsföreningen. Där gäller som utgångspunkt att ni har rätt att förlita er på dessa uppgifter och med gott samvete kan föra dem vidare, så länge ni inte från annat håll får motstridig information eller med egna ögon, egen kunskap, kan ifrågasätta en lämnad uppgift. 

Av 18 § fastighetsmäklarlagen följer vad som ska framgå i en objektsbeskrivning. För bostadsrätter är beslutade förändringar av årsavgiften en sådan omständighet. Den är alltså obligatorisk såtillvida att er objektsbeskrivning ska innehålla uppgift angående detta, men det är inte en av de saker ni enligt 17 § samma lag är självständigt skyldiga att kontrollera. Var går då gränsen för er kontroll av detta?

Nyligen ställdes frågan inför Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) som i sitt beslut (59/20) resonerade som följer.

Mäklare har inte, enligt fastighetsmäklarlagen, någon skyldighet att kontrollera med föreningen om det finns några beslutade ändringar av avgiften. Däremot är ni skyldiga att fråga någon – lämpligen föreningen eller i vart fall säljaren. Någon annan möjlighet för er att kunna informera vidare finns ju inte. Att förlita sig på att någon av dessa självmant, utan att ha fått fråga om saken, ska informera om planerade eller beslutade ändringar är inte tillräckligt. 

I fallet där mäklare inte kan visa att frågan ställts till vare sig föreningen eller säljaren, ”räcker” alltså inte försvaret att det inte getts någon sådan information. Hade man däremot kunnat visa på att frågan faktiskt ställts och att man fått ett nekande svar på densamma, hade mäklaren sannolikt inte ansetts agera felaktigt. Ni är ju inte skyldiga att exempelvis granska årsredovisningen för att utreda hur den kommande utvecklingen i föreningen egentligen verkar se ut. 

Så, sammanfattningsvis: säkerställ att frågan ställs. I första hand bör den ställas till föreningens styrelse; det är ju inte alltid informationen ännu hunnit kommuniceras ut till medlemmarna. Om inget besked eller kontakt kan nås i tid, kan säljaren tillfrågas. Det bör framgå av objektsbeskrivningen vem som är källan till beskedet som framgår där i. 

Louise Åhl Rosell
Bitr. förbundsjurist Mäklarsamfundet