Lagändringen trädde i kraft den 1 mars 2020. Anledningen till lagändringen är att man vill att fler bostäder ska byggas och tanken är att den ökade boytan ska förbättra möjligheten att utforma attraktiva bostäder. Ändringen avser endast komplementbostadshus så om byggnaden ska vara en komplementbyggnad med användningsområde som till exempel garage eller förråd är det fortfarande 25 kvm byggnadsarea som gäller. Notera att man här talar om byggnadsarea, inte boarea, som är den måttenhet som du som mäklare normalt redovisar.

Föreskrifterna har även anpassats till en tidigare lagändring som innebär att inte bara Finanspolisen, utan även Säkerhetspolisen, har rätt att begära uppgifter och handlingar från fastighetsmäklare.  Ändringarna i penningtvättsföreskrifterna innebär också några mindre justeringar i Mäklarsamfundets mall för rutiner och riktlinjer. En uppdaterad version av mallen finns här.

När två eller flera mäklare har varit successivt verksamma kan det uppstå en situation där Mäklare 1 har rätt till provision på grund av att denne har haft störst inverkan på att det blev en försäljning. Samtidigt kan Mäklare 2 ha rätt till provision på grund av att objektet överläts under Mäklare 2:s ensamrättstid. Ensamrätt innebär att mäklaren normalt har rätt till full provision om objektet överlåts under ensamrättstiden, oavsett vem som blir köpare och oavsett hur mycket eller lite mäklaren bidrog till affären. En säljare riskerar alltså bli skyldig att betala dubbla provisioner.

Fokus för inspektionsinsatsen ligger på arbetsplatser som saknar kollektivavtal och som verkar i sådana branscher där man från Arbetsmiljöverkets sida anser att det finns risker för ohälsa relaterat till arbetstiderna. 

- De allra flesta fastighetsmäklare tar hand om sina skyltar exemplariskt, men fortfarande blir alldeles för många kvar där de inte ska vara. Att lämna kvar en skylt, oavsett om det är i en stad eller på landet, är varken lagligt eller hållbart, säger Björn Wellhagen, VD Mäklarsamfundet. Enligt en enkät bland Mäklarsamfundets medlemmar tycker sju av tio mäklare (70%) att det vore bra om fler slutade att sätta upp ”till salu-skyltar”. Det visar att det finns en vilja att jobba hållbart, menar Björn Wellhagen. 

Enligt 17 § Fastighetsmäklarlagen är en fastighetsmäklare bl.a. skyldig att kontrollera vem som har rätt att förfoga över en fastighet samt vilka inteckningar som finns. Vid förmedling av en bostadsrätt ska mäklaren kontrollera om den aktuella bostadsrätten är pantsatt.   Inteckningar avseende en fastighet kontrolleras genom att mäklaren inhämtar ett utdrag från fastighetsregistret medan kontroll av pantsättning av en bostadsrätt görs via bostadsrättsföreningen, som är skyldiga att i lägenhetsförteckningen notera de pantsättningar som föreningen har underrättats om. 

Vad gäller felaktiga uppgifter i objektsbeskrivningen är utgångspunkten att en fastighetsmäklare inte är ansvarig om uppgiften kommer från säljaren och mäklaren inte haft skäl att ifrågasätta uppgiften, denna princip gäller i både tillsynsärenden och skadeståndsärenden. 

- Hej, Hemnetknarkaren! Hur kom du på idén till ditt konto egentligen? –    Jag har faktiskt varit fastighetsmäklare i 16 år och därför såklart tittat mycket på Hemnet och har alltid fascinerats av hur många udda och roliga bostäder och bilder det finns där. Så jag tänkte att detta kan man göra något kul av.  -  Varför tror du att hemnetknarkarna blivit en sådan enorm succé?