”Båtplats ingår”

En båtplats vid en brygga eller kaj torde i de flesta fall räknas som ett lägenhetsarrende. Det finns inga regler i jordabalken som reglerar lägenhetsarrendatorns rätt att överlåta arrendet utan frågan får istället bedömas utifrån allmänna avtalsrättsliga principer. Det innebär att arrendet endast kan överlåtas när arrendeavtalet ger arrendatorn denna rätt eller när jordägaren annars accepterar att arrendet överlåts. En lägenhetsarrendator har inte heller något besittningsskydd, viket innebär att arrendatorn inte har rätt att få arrendeavtalet förlängt när arrendeavtalet upphör.

En fastighet kan även genom servitut ha rätt att använda en annan fastighets brygga. Ett servitut är knutet till en viss fastighet och inte till en viss person. Servitut kan skrivas in för att säkerställa att servitutet gäller i förhållande till en ny ägare. Ett servitut kan inte sägas upp, men ett avtalsservitut kan under vissa förhållanden hävas av någon av parterna. Ett officialservitut kan ändras eller upphävas genom en lantmäteriförrättning. Servitut är en starkare rättighet jämfört med lägenhetsarrende.

Det kan även vara fråga om en benefik nyttjanderätt om det inte utgår något vederlag för nyttjandet av båtplatsen. En benefik nyttjanderätt, som gäller tills vidare, kan normalt sägas upp med iakttagande av skälig uppsägningstid.

Om båtplatsen också omfattar en vinterförvaringsplats inomhus så rör det sig om lokalhyra och hyreslagen är i så fall tillämplig på vinterförvaringsplatsen. 

När en säljare uppger att en båtplats ingår i överlåtelsen så är det viktigt att som mäklare lämna information till spekulanter och köpare med vilken rätt en sådan båtplats innehas. Om rätten att nyttja båtplatsen inte följer fastigheten så måste köparen göras införstådd med att det inte kan lämnas några garantier att köparen faktiskt kommer att få överta båtplatsen.

Magnus Sallnäs
Bitr. förbundsjurist