Konsumentkollen är tillbaka med nya avsnitt! I detta avsnitt går Magnus Bäckström igenom vad du som säljare bör tänka på om du vill säga upp förmedlingsuppdraget med din fastighetsmäklare. Magnus går bland annat igenom hur lång ångerfrist du har och vad som gäller om du vill säga upp förmedlingsuppdraget trots att du bett mäklaren påbörja förmedlingsarbetet.
SEB har nyligen låtit undersökningsföretaget Demoskop fråga svenska folket hur de helst vill bo. Undersökningsresultatet visar att en stor majoritet föredrar det ägda boendet och att bostadsrättens popularitet ökar. Det är fortfarande 60 procent av de svarande som helst av allt vill bo i villa eller radhus, att jämföra med 24 procent som föredrar bostadsrätt. På drygt tio år har bostadsrättens popularitet ökat med cirka 4 procentenheter. 13 procent svarar att de helst vill bo i hyresrätt.
Frågor kring kontraktsbrott i anslutning till förvärv av nyproducerade bostadsrätter är aktuella, inte minst på grund av stort medieintresse. I den här artikeln får du några konkreta tips om vilka råd du som fastighetsmäklare bör ge till parterna i anledning av eventuella kontraktsbrott vid nyproduktion.
Hur påverkas din framgång av din personlighet? Vilka är de vanligaste personlighetsdragen inom fastighetsmäklarbranschen? Det har de tidigare mäklarstudenterna Caroline Örnklint och Jennifer Törnkvist undersökt närmare i sin C-uppsats, som den 7 februari tilldelades utmärkelsen ”Årets C-uppsats”.
Fastighetsmäklarinspektionen har nyligen meddelat en mäklare en varning p.g.a. bristande kundkännedom. Det har enligt FMI ingen betydelse att kunden var känd av mäklaren sedan tidigare.
Majoriteten av svenskarna tror att homestyling höjer slutpriset med 5 procent eller mer vid en bostadsförsäljning, visar en ny Sifo-undersökning som gjorts på uppdrag av Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Men 65 procent av svenskarna anser sig ha bristande kunskaper i att styla bostaden.
I en artikel i Svenska Dagbladet tidigare i veckan ges, med hjälp av både namngivna och anonyma bostadsrättsjurister, en bild av att många förhandsavtal som tecknats vid nyproduktion kan vara ogiltiga. Orsaken skulle vara att bostadsrättslagens formkrav på s.k. förhandsavtal kräver att en ”beräknad tidpunkt för upplåtelsen” anges och att det i den delen förekommer avtal som istället anger mer eller mindre långa tidsintervaller, ibland upp till två kvartal, för när upplåtelse beräknas kunna ske.
När en bostadsrätt överlåts kan fråga uppkomma med vilken rätt säljaren nyttjar en garage- eller parkeringsplats och om köparen kan ha rätt att överta platsen.
Mäklarsamfundet har tidigare skrivit om beslut från Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) avseende mäklare som varnats för att inte ha upplyst kvarvarande budgivare om att ett bud hade dragits tillbaka (läs artikeln här). I nu aktuellt beslut har FMI gått ett steg längre och uttalat att mäklaren även skulle ha en skyldighet att anteckna i anbudsförteckningen om ett bud har återkallats.
Det skärpta amorteringskravet rycker allt närmare, men kritiken mot regeringens hantering av ärendet tystnar inte. I en färsk granskning av den svenska makrotillsynen riktar Riksrevisionen kritik mot att regeringen inte offentliggjort en egen analys av konsekvenserna av ett skärpt amorteringskrav. Oppositionen, med Liberalernas Mats Persson i spetsen, har under en längre tid krävt att finansmarknads- och konsumentminister Per Bolund offentliggör regeringens egen analys.