Förslagen från utredningen om stärkt konsumentskydd på bostadsrättsmarknaden har lagts i malpåse. I väntan på lagstiftaren går istället flera branschaktörer fram med egna initiativ för en bättre och tryggare bostadsmarknad. HSB inför nu nyckeltal för sund föreningsekonomi.
Vanskligt att bedöma mäklare med algoritmer. Så lyder rubriken i en text om jämförelsesajter för fastighetsmäklare i tidningen Mäklarvärlden nr.1 2019. Ja, det kan man ju lugnt säga. Mäklarsamfundets Joakim Lusensky har läst artikeln. Här är hans kommentar.
Priserna på både bostadsrätter och villor stod still i februari. Rikssiffrorna visar också att villapriserna stod stilla på tolvmånadersbasis medan bostadsrätterna backade med 1 procent över tolv månader. Trots att Mäklarsamfundets medlemmar vittnar om en spretig marknad på vissa håll i landet är det ett tydligt kvitto på stabilisering och att svensk bostadsmarknad är robust, kommenterar Mäklarsamfundets VD Björn Wellhagen.
FMI har beslutat att ge en mäklare en varning på grund av att mäklaren har underlåtit att ange fastighetsavgiften som en driftskostnad i objektsbeskrivningen. Beslutet innebär att vad som anses utgöra driftskostnader för en fastighet har utökats jämfört med vad som har gällt tidigare. Mäklarsamfundet ifrågasätter beslutet och anser att fastighetsavgiften inte utgör en driftskostnad. Beslutet är också överklagat till Förvaltningsrätten. Rekommendationen är emellertid att fastighetsavgiften tillsvidare anges som en driftskostnad i objektsbeskrivningen (eftersom vi ännu inte vet om beslutet kommer att ändras).
Det skärpta amorteringskravet har både försvarare och belackare. En av den här kreditrestriktionens skarpaste kritiker är professor Lars E.O Svensson, tidigare vice riksbankschef och numera affilierad professor vid Handelshögskolan i Stockholm. I en uppsats publicerad på sin hemsida argumenterar han för att den svenska skuldsättningen inte är det stora problem som Finansinspektionen med flera hävdar.
Inom ramen för god fastighetsmäklarsed ligger att mäklaren ska lämna en köpare de upplysningar som kan vara av betydelse för honom. Skyldigheten är inte menad att ändra den grundläggande ansvarsfördelningen mellan säljare och köpare vad gäller objektets skick eller eventuella fel, utan är istället en separat skyldighet för mäklaren som syftar till att skydda köparen mot att information som kan vara av betydelse (och som mäklaren på något vis får kännedom om) undanhålls från honom.
I den nya rapporten ”Arbetskraft utan bostäder” utvecklar Svenskt Näringsliv sin syn på bostadsmarknaden. De kommer också med konkreta reform- och policyförslag för en bättre bostadsmarknad. På deras dagordning står bland annat halverad flyttskatt, bospar för unga och att föra in bostadsmarknaden i momssystemet.
I förra nyhetsbrevet tipsade Mäklarsamfundets kundvägledare om vad du som mäklare ska tänka på när det gäller köparens finansiering vid förmedling i små bostadsrättsföreningar. Nu följer vi upp med Björn Wellhagens senaste alster på samma tema. Varför vill inte banken låna ut till köp i en liten bostadsrättsförening?
Processen för budgivningen är inte i sig reglerad i lag. Istället är det upp till säljaren att bestämma hur budgivningen ska gå till. Säljarens fria prövningsrätt innebär i korthet att det är säljaren som också bestämmer när ett bud ska accepteras och om ett tilltänkt kontrakt ska skrivas under, eller om ett bud som inkommit i sista minut istället ska fångas upp och leda till en annan köpare. Kort och gott; säljaren bestämmer såväl ramarna för budgivningen, som när en av budgivarna istället ska bli köpare.
Det finns mycket som kan påverka bankens vilja att bevilja lån för bostadsköpare. Till exempel om köpet avser en bostad i en liten bostadsrättsförening. Vad bör du som mäklare tänka på när det gäller köparens finansiering vid förmedling i små bostadsrättsföreningar?