Enligt fastighetsmäklarlagen är det förbjudet för en mäklare att syssla med handel av fastigheter. Det är inte bara handel med fastigheter som omfattas av förbudet, utan även övriga objekt som omfattas av fastighetsmäklarlagen, som till exempel bostadsrätter och tomträtter. Syftet med bestämmelsen är att man ska kunna utgå från att de objekt som en mäklare marknadsför ägs av mäklarens uppdragsgivare och inte av mäklaren själv. Förbudet mot handel med fastigheter är nödvändigt för att upprätthålla förtroendet för mäklaren som opartisk huvudman.
I ett beslut från 2017 varnade Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, en fastighetsmäklare för att denne i samband med en kontraktsskrivning inte upplyste köparen om att det näst högsta budet hade återkallats av budgivaren. Beslutet uppmärksammades en del och kommenterades bland annat i ett tidigare nyhetsbrev i september 2017. Det sista ordet var dock inte sagt i och med FMI:s beslut utan frågan togs upp till prövning av både Förvaltningsrätten och Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd, FRN. Nedan följer en samlad redogörelse för hur mäklarens skyldigheter i detta avseende har bedömts.
Du som ringt till Mäklarsamfundets juristavdelning med en arbetsrättslig fråga känner säkert till att vi har som policy att vi inte lämnar rådgivning i arbetsrättsliga frågor. Däremot kan vi besvara vad som gäller ur perspektivet god fastighetsmäklarsed vid exempelvis byte av arbetsgivare och hur pågående uppdrag bör hanteras i en sådan situation. I denna artikel kan du som anställd och arbetsgivare läsa mer om detta.
Fastighetsmäklarinspektionen har utfärdat nya föreskrifter om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Föreskrifterna trädde i kraft den 1 augusti 2019 och det mesta är sig likt, men Mäklarsamfundet vill uppmärksamma på några viktiga nyheter, framför allt vad gäller identitetskontrollen av distanskunder.
Under försommaren är det många fritidshus till salu runt om i landet, ett viktigt försäljningsargument brukar vara tillgången till brygga eller båtplats. Tyvärr förekommer det fall där det i efterhand visat sig att det aldrig ingick någon brygg- eller båtplats i köpet. I denna artikel redogör Fredrik Aldmo för vad du som fastighetsmäklare bör tänka på för att förebygga tvister om bryggor och båtplatser.
Alltsedan marknaden för nyproducerade bostadsrätter började stanna av för några år sedan har en av de mer centrala frågeställningarna varit under vilka omständigheter en förhandstecknare kan ”ta sig ur” ett förhandsavtal. Praxis på dessa områden har varit sparsam men till följd av att ett antal förhandstecknare på senare tid har vänt sig till domstol för att pröva sin rätt gentemot sina bostadsrättföreningar har det nu kommit några intressanta tingsrättsdomar som kan ge en indikation på i vilken riktning juridiken pekar.
Ett par nyligen avgjorde ärenden hos Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd, FRN, ger oss anledning att belysa ett par saker rörande upplysningsskyldigheten.
Med anledning dels av tidigare information om kommande förändringar i fastighetsmäklarlagen, dels utskick gällande möjligheten till digitala underskrifter i vissa mäklarssytem, önskar vi klarlägga vad som i nuläget gäller angående digitala underskrifter i mäklarvardagen.
Möjligheten att lämna en framtidsfullmakt har snart funnits i två år. Mäklarsamfundets jurister får en del frågor om hur sådana fullmakter kan användas i samband med ett förmedlingsuppdrag. Framtidsfullmakter utgör ett alternativ till ordningen med god man och förvaltare och är ett komplement till vanliga fullmakter. De ger den enskilde en möjlighet att själv utse den som ska ta hand om personliga och ekonomiska angelägenheter när man själv förlorat den förmågan. I artikeln uppmärksammas bland annat formkraven och de grund läggande förutsättningarna för användningen av framtidsfullmakter vid bostadsöverlåtelser.