Arkivering av akter är ett vanligt ämne i telefonrådgivningen. Inte minst blir ämnet aktuellt i samband med att en fastighetsmäklare ska avsluta sin anställning hos sin nuvarande arbetsgivare. En fråga som ofta förekommer är om fastighetsmäklaren ska ta med sig sina arkiverade akter eller om dessa ska vara kvar på fastighetsmäklarföretaget? Andra frågor som frekvent förekommer är hur länge och på vilket sätt akterna ska förvaras; fysiskt eller digitalt? Låt oss bena ut frågorna tillsammans.

I den hårt konkurrensutsatta marknad som ni fastighetsmäklare verkar i finner ni ofta kreativa vägar för att knyta an nya kunder. Detta genererar såklart ofta frågor om huruvida respektive väg utgör en tillåten eller en otillåten sådan enligt gällande rätt. Under den senaste tiden har vi på juristavdelningen tagit emot alltfler samtal som rört frågor om olika marknadsföringsstrategier och nyttjandet av olika kanaler för att marknadsföra inte bara sig själv som fastighetsmäklare, utan även förmedlingstjänsten. Exemplen är många, likaså uppfinningsrikedomen. De flesta frågorna har emellertid rört direktreklam via sms.

På senare tid har det varit många frågor om närstående eftersom kretsen av närstående utökades i och med att nya fastighetsmäklarlagen (2021:516) trädde i kraft i somras. Förbudet mot närståendeförmedling innebär bland annat att en mäklare ska säga upp sitt uppdrag om en närstående visar intresse för ett objekt som mäklaren har i uppdrag att förmedla. Något som ofta glöms bort i sammanhanget är att ni mäklare också har en skyldighet att genast anmäla förvärvet till Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) om er närstående sedan blir den som förvärvar objektet.

Fastighetsmäklarinspektionen har i flera ärenden varnat mäklare som vid förmedling av objekt i en bostadsrättsförening, inte har upplyst tilltänkta köpare om att föreningen har missat att upprätta en eller flera årsredovisningar samt vilka konsekvenser detta kan få för köparen. Ett av dessa ärenden har överklagats och Kammarrätten upphäver nu varningen.

Enligt penningtvättslagen är verksamhetsutövare skyldiga att ha skriftliga rutiner och riktlinjer för att hantera och motverka de risker som har identifierats i verksamheten. Rutinerna ska vara riskbaserade och utgå från företagets allmänna riskbedömning. Mäklarsamfundet har tidigare upprättat mallar för rutinerna och dessa har nu uppdaterats.

I ett mål gällande en på senare tid hett omdebatterad fråga, den om en fastighetsmäklares ansvar för uppgifter som härrör från en uppdragsgivare, har vi nu sett en för branschen intressant utveckling. Mäklaren förmedlade en bostadsrätt och hade i annonseringen angett att lägenheten var belägen högst upp i huset, en uppgift som bekräftades av uppdragsgivaren men som i efterhand visade sig vara felaktig. Efter att mäklaren meddelats påföljd av Fastighetsmäklarinspektionen, FMI, överklagades beslutet till Förvaltningsrätten som upphävde FMI:s beslut och friade mäklaren. FMI överklagade domen till Kammarrätten som inte meddelade prövningstillstånd, varför förvaltningsrättens dom i nuläget ser ut att stå sig.

Mäklarsamfundet presenterade nyligen resultatet av det projektarbete som pågått större delen av fjolåret under arbetsnamnet ”Ett digital AML-stöd till fastighetsmäklarbranschen”. Som säkert är bekant är ”AML” en förkortning av den engelska benämningen för det vi kallar ”åtgärder mot penningtvätt”, så stödet i fråga tar sikte på fastighetsmäklarens skyldigheter enligt penningtvättslagen och är avsett att underlätta för mäklaren i rollen som s.k. verksamhetsutövare. Men vad består då det stöd Mäklarsamfundet tagit fram av och till vem eller vilka är stödet riktat?

Vi befinner oss återigen vid den tid på året då många reflekterar över det år som har gått och funderar över vad som väntar runt hörnet. 2021 har varit minst sagt spännande och det har hänt en hel del i och omkring fastighetsmäklarbranschen. Nu när året börjar lida mot sitt slut tänkte vi passa på att blicka tillbaka och sammanfatta några av de juridiknyheter som varit på tapeten under 2021.

Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd (FRN) prövar inte bara kundernas skadeståndsanspråk mot mäklare och begäran om nedsättning av provision, utan även tvister mellan mäklare angående konkurrerande provisionsanspråk. Det vanliga är att det endast är en provision som ska betalas och att nämnden avgör hur den provisionen ska fördelas mellan fastighetsmäklarna. I nämndens avgörande 22/21 var omständigheterna emellertid annorlunda.

Mäklare får inte förmedla till eller ifrån någon som är närstående till mäklaren. Att kretsen för vilka som anses vara närstående har utvidgats i och med nya fastighetsmäklarlagen (2021:516) har nog ingen missat. Utöver de som är närstående till mäklaren så kan i vissa situationer även den som är närstående till den närstående omfattas av förbudet, men hur långt stäcker sig förbudet och för vilka persongrupper ”smittar” förbudet så de omfattar även den närstående till din närstående?