Nyheter

Högsta Förvaltningsdomstolen har i ett avgörande från den 11 maj 2023 kommit fram till att det inte strider mot god fastighetsmäklarsed att i marknadsföringen av en bostad ange ett utgångspris som motsvarar det lägsta pris som säljaren kan tänka sig att sälja bostaden för, men som väsentligt överstiger det av mäklaren bedömda marknadsvärdet. Varningen som mäklaren tilldelades av Fastighetsmäklarinspektionen och som underinstanserna fastställde, undanröjdes av Högsta Förvaltningsdomstolen.

Alltsedan den nya bestämmelsen om en fastighetsmäklares skyldighet att beräkna och redovisa en bostadsrätts indirekta nettoskuldsättning vid förmedling av en bostadsrätt trädde i kraft vid årsskiftet har tillämpningen av bestämmelsen varit föremål för flitig diskussion. Till en början var den vanligast förekommande frågan vilka poster i bostadsrättsföreningarnas årsredovisningar som skulle ingå i underlaget för beräkningen och hur man som fastighetsmäklare skulle gå till väga för att försöka ta reda på var i årsredovisningen uppgifterna gick att finna. Nu har det tillkommit ännu en osäkerhetsfaktor, denna gång gällande bostadsrättsföreningarnas redovisning av andelstalet för årsavgift till föreningen, något som får stor påverkan på mäklarnas möjligheter att inhämta, beräkna och redovisa korrekta uppgifter. 

Under ett förmedlingsuppdrag uppstår ibland en situation där en säljare huserar en hyresgäst i sin bostad. Det kan i vissa fall innebära betydande svårigheter för säljarsidan i samband med en försäljning eftersom hyresgäster har ett omfattande skydd i svensk rätt. På juridikavdelningen får vi ofta frågor om hur uppsägning ska ske, vad hyresgästen har för rätt bo kvar i bostaden och vad som händer om hyresgästen i värsta fall inte flyttar ut?

Fastighetsmarknadens reklamationsnämnd har i två avgöranden ansett att fastighetsmäklaren inte har haft rätt till provision i de fall där köparen inte har erlagt handpenning. Detta kan tyckas vara märkligt och jag kommer att redogöra nedan för hur detta kommer sig. I anledning av att vi jurister på Mäklarsamfundet, i större utsträckning än tidigare, får samtal från er medlemmar som rör situationer där köparen inte betalar handpenningen och att säljaren i vissa fall av den anledningen häver köpet är min förhoppning att denna artikel ska bringa ljus i hur praxis för närvarande ser ut avseende rätten till provision i dessa situationer.

En vanlig orsak till att tvist uppstår mellan köpare och säljare är oklarheter kring överenskommelser som träffats mellan parterna. Av det skälet är det viktigt att parternas överenskommelser noggrant dokumenteras.

Det har sedan en tid florerat uppgifter om att Inskrivningsmyndigheten vid ett antal tillfällen har avslagit ansökningar om lagfart i fall då en gemensamt ägd fastighet har sålts och där en av säljarna har företrätt den andra med stöd av en framtidsfullmakt.

I samband med att en fastighet eller bostadsrätt överlåts kan ett samtycke krävas från säljarens make/-a eller sambo. Huruvida ett samtycke krävs beror till exempel på om bostaden är den gemensamma bostaden eller enskild egendom samt vid vilken tidpunkt säljaren förvärvat bostaden. Samtyckesreglerna skiljer sig dessutom mellan makar och sambor. Nedan redovisas de omständigheter som man bör göra sig uppmärksam på vid en bedömning av huruvida det krävs ett samtycke eller inte. Denna artikel kan med fördel läsas ihop med bifogad tabell (se längst ned) över samtyckesreglerna.

Så har då Högsta förvaltningsdomstolen äntligen kommit med besked när det gäller den för fastighetsmäklarbranschen så viktiga frågan om vilket ansvar en fastighetsmäklare har ifråga om uppgifter som härrör från en uppdragivare. I beslut den 31 januari meddelade domstolen att prövningstillstånd inte beviljas i ett mål där Fastighetsmäklarinspektionen överklagat en dom från förvaltningsrätten, detta efter att förvaltningsrätten upphävde ett beslut från inspektionen om att meddela en mäklare erinran för vilseledande marknadsföring.

Vi vet att ni kämpar med att förhålla er till den nya skyldigheten att redovisa bostadsrättens indirekta nettoskuldsättning. Se vår förbundsjurist Louise Åhl Rosell sammanfatta några av de vanligaste frågorna och svaren på dem – eller ta del av ett mer heltäckande vägledande dokument som kan hjälpa dig i vardagen.

Från och med den 1 januari är landets fastighetsmäklare skyldiga att vid förmedling av en bostadsrätt ange en uppgift om bostadsrättens indirekta nettoskuldsättning i objektsbeskrivningen. Hur denna skyldighet ska tillämpas i praktiken är inte helt självklart. Revisor Margareta Kleberg reder ut begreppen med hjälp av Mäklarsamfundets chefsjurist Niklas Rollgard.