Nu har SCB:s helårsstatistik om svenskarnas boende 2024 publicerats. Den fastslår bland annat att Sverige har nästan 5,3 miljoner bostäder, att den genomsnittliga bostadsytan är 42 kvadratmeter per person och att småhus med äganderätt är den vanligaste boendeformen.
Andelen bolån med rörlig ränta har nått en rekordhög nivå, visar en ny analys av SCB. Samtidigt väljer hushåll med bundna bolån kortare löptider – majoriteten av nya bundna bolån har räntebindningstider på upp till och med två år.
En ny rapport kartlägger ungas boendesituation och det framgår att många unga är oroliga för att bli bostadslösa. Regeringen har presenterat årets vårbudget som innehåller satsningar på höjt rotavdrag och bostadsbyggande i norr.
En kartläggning har gjorts av Finansinspektionen över konsumenters buffertsparande. Bostäder med högre risk för översvämning och brand tar längre tid att sälja och får ofta ett lägre slutpris enligt en amerikansk undersökning.
Under mars ökade priserna på bostadsrätter med +1,1% medan villapriserna var nära oförändrade med +0,1%, visar den senaste mätningen från Svensk Mäklarstatistik. “I en orolig omvärld blir det allt viktigare för hushållen att fatta långsiktiga och trygga beslut om sitt boende”, säger Oskar Öholm, vd Mäklarsamfundet.
Mitt i uppmärksammar Mäklarsamfundets färska rapport ”Flytta ut, spara in”, som visar hur mycket man kan spara på att lämna storstaden. Analys- och kommunikationschef Joakim Lusensky och vd Oskar Öholm intervjuas om rapportens resultat.
Att lämna storstaden för en mindre kommun kan innebära stora besparingar – men det beror på hushållets sammansättning, val av bostadsort och tidsperspektivet. En ny rapport från Mäklarsamfundet visar att småbarnsfamiljer i Stockholm kan spara upp till 16 100 kronor i månaden på att flytta till Enköping, medan vissa flyttar faktiskt kan innebära ökade boendekostnader.
I Sverige ägdes 37 973 fritidshus av utländska ägare år 2024 vilket är en marginell minskning jämfört med föregående år, skriver SCB på sin hemsida. Det utländska ägandet uppgår därmed till 6 procent av det totala fritidshusbeståndet i landet.
Debatten om det låga barnafödandet fortskrider och fler familjevänliga bostäder och slopat amorteringskrav lyfts fram som lösningar för att vända utvecklingen. En undersökning visar att många konsumenter inte har koll på vad ett lånelöfte faktiskt innebär.
“De skyhöga bolånen” har blivit en symbol för svenskarnas påstådda skuldfälla – men bilden stämmer dåligt med verkligheten. Trots alarmerande rubriker om femmiljonerslån och en ekonomi på randen till kollaps visar siffrorna något helt annat: de flesta svenskar har inte ens bolån, och bland hushållen som har det är lånen långt ifrån extrema.