Den 1 juli 2011 trädde den nya fastighetsmäklarlagen i kraft. Fastighetsmäklarinspektionen (tidigare Fastighetsmäklarnämnden) har nu fattat de första besluten som bygger på tillämpning av den nya lagen. Av de fattade besluten är främst två av intresse, som båda rör frågan om s.k. självinträde.

Kammarrätten, mål nr 2523-11 (2011-12-19)

Allt talar för att riksdagen kommer att anta regeringens proposition gällande avskaffande av förköpslagen. Förköpslagen upphör därför med största sannolikhet att gälla 1 maj 2010.

Den 1 mars 2010, upphörde hyresförvärvslagen att gälla. Det innebär att från och med inskrivningsdagen 1 mars 2010 ska förvärv av hyresfastigheter som skett efter den 1 december 2009 beviljas utan krav på att de har anmälts till kommunen.

Från den 1 januari 2011 höjs stämpelskatten för juridiska personer från 3 till 4,25 procent. Om köpekontraktet undertecknas senast den 31 december 2010 gäller dock den lägre skattesatsen även om lagfart söks efter den 31 december 2010. För att endast behöva betala 3 procent i stämpelskatt krävs det att köpekontraktet bifogas lagfartsansökan.

Kammarrätten, mål nr 1344-09 (2010-03-15)

En villasamfällighetsföreningen ansökte hos Kronofogdemyndigheten (KFM) om verkställighet av debiteringslängderna för tre fastigheter. Enligt debiteringslängderna skulle ägaren till fastigheterna betala drygt 25 000 kronor per fastighet. Villasamfällighetsföreningen, via KFM, riktade anspråk mot mannen som hade vilande lagfart för de tre fastigheterna. Mannen invände att han inte var rätt ägare till fastigheterna. KFM biföll mannens invändning och beslutade att hinder mot verkställighet förelåg.

Högsta domstolen har i ett avgjort ärende prövat frågan om jordägarens rätt att förfoga över arrendestället. I det aktuella fallet rörde det sig om ett bostadsarrende som arrendatorn använt som sommarstuga. I både hyres- som arrendeförhållanden har hyresgästen eller arrendatorn många gånger rätt till förlängning av ingånget kontrakt trots att hyresvärden eller jordägaren sagt upp kontraktet.

Solna tingsrätt har utdömt ett skadestånd om 1,3 miljoner kr till en tidigare medlem i en bostadsrättsförening.  Den före detta medlemmen drabbades av ekonomisk förlust på grund av att två styrelseledamöter felaktigt nekade två köpare medlemskap i bostadsrättsföreningen i samband med en försäljning.

Två lägenheter som slagits samman till en men som är upplåtna med bostadsrätt enligt skilda avtal, kan inte utgöra en ursprungsbostad vid tillämpning av uppskovsreglerna i 47 kap IL. Det fastställer Regeringsrätten i en ny dom.