Hemägande kan lyfta utsatta områden

Många drömmer om att äga sin bostad. Att själv kunna fatta beslut om bostaden utan att behöva be värden om lov ökar friheten. Men att äga sin bostad kan också vara bra för samhället i stort. Forskning visar att hemägande kan minska segregation och social utsatthet.

När människor inte kan flytta till den bostad de behöver blir samhället mer segregerat och områden med social problematik blir än mer utsatta. I Sverige har vissa områden hamnat i en negativ spiral där flera olika faktorer under längre tid har gjort att den sociala utsattheten ökat i takt med att tryggheten minskat.

Bostadsområden med enbart hyresrätter faller samman

Utsatta områden har vissa saker gemensamt. Andelen utrikesfödda är betydligt högre än i andra bostadsområden, den sociala utsattheten är större än bland övriga befolkningen, områdena är ofta dåligt planerade och ligger i enklaver utanför andra bostadsområden, vilket ytterligare stärker den segregation och avskärmning mot övriga samhället som redan finns.

Men den kanske tydligaste skillnaden mot andra bostadsområden handlar om boendeform. Utsatta områden domineras av hyresrätten. Det finns inget utsatt område som domineras av ägda bostäder.

Hemägande kan vara en av nycklarna för att lyfta utsatta områden och se till att alla områden är trygga och väl fungerande. En uppsjö av forskning lyfter sociala fördelar med att människor äger sitt hem. Det är dags att politiken tar hänsyn till alla de fördelar som hemägandet för med sig.

Fler ägda hem skulle också innebära att de hushåll som lyckas bäst ekonomiskt och som vill köpa en bostad, inte behöver flytta ifrån sitt nuvarande bostadsområde för att göra det. Brain drain från utsatta områden skulle kunna minska betydligt om fler kunde köpa en bostad.

Sverige halkar efter, medan andra länder insett att hemägande ökar tryggheten

Det är lätt att tro att det är socioekonomiska faktorer som gör att områden med större andel ägda bostäder är tryggare och ger bättre livsmiljöer. Men det finns gott om forskning som visar att det även rensat för socioekonomiska faktorer är bättre församhälle med stor andel ägda bostäder.

Många länder har förstått detta sedan länge. Under 2000-talet har regeringar i många länder arbetat för att öka andelen ägda bostäder. Forskning visar att hemägande förstärker människors privatekonomi, ger bättre uppväxtmiljöer för barn, och invånare som är mer engagerade i lokalsamhället.

Ägande odlar ansvar

Många av hemägarskapets fördelar hör samman med att den som äger sin bostad har ett större ansvar.  Det finns starka incitament för att ta ansvar både för sin bostad och för närområdet i stort. Med ett välmående närområde är det större chans att bostadsägaren får en god avkastning på sin bostad vid försäljning, medan en hyresgäst snarare riskerar att få högre hyra till följd av gentrifiering.

Trots detta har många kommuner i Sverige särskilda krav och politiska mål för att öka andelen hyresrätter på äganderätters bekostnad. Vissa kommuner förbjuder boende från att ombilda från hyresrätt till bostadsrätt.

Mest gynnas barn av hemägande

Om ett första argument för att fler i utsatta områden borde få möjlighet att äga sin bostad är att hushåll i ägda bostäder generellt bidrar till bättre närområden, så är ett andra argument att hemägande generellt ger bättre livschanser för de barn som växer upp i hushållet.

Det finns många studier som har undersökt hur barn påverkas av att bo i hyrt eller ägt boende. Forskning som, rensat för socioekonomiska effekter, ser stora fördelar för barn som växer upp i familjer som äger sin bostad. Barn som bor i ägda hem klarar skolan bättre och har en tryggare uppväxtmiljö.

Dags att lyfta hemägandet i Sverige för att minska klyftorna

Det är tydligt att det finns många fördelar både för individen, och för samhället i stort, att fler äger sitt boende. Utöver det finns det också svenska forskare som kunnat visa att klyftorna minskar om fler äger sin bostad.

Men ska det bli verklighet med fler ägda bostäder behövs det omfattande reformer:

  1. Kommunpolitiker behöver upprätta fler detaljplaner och markförsäljningar till ägda bostäder.
  2. Kommunpolitiker måste tillåta de som vill att ombilda sina hyresrätter till bostadsrätter att göra det.
  3. Rikspolitiker måste stärka äganderätten i alla boendeformer, så att fler får incitament att ta ett större ansvar över sitt boende och sitt närområde.

Utsatta områden där människor växer upp i otrygghet och med få livsval är ett av Sveriges största samhällsproblem. Nu måste politikerna på samtliga nivåer ta ansvar och se till att vi bekämpar utsattheten med åtgärder som enligt forskning kan ge resultat.

 

Källförteckning

Dan Andrews, Aida Caldera Sánchez, The Evolution of Homeownership Rates in Selected OECD Countries: Demographic and Public Policy Influences, OECD Journal: Economic Studies, 2011

Denise DiPasquale, Edward L. Glaeser, Incentives and Social Capital: Are Homeowners Better Citizens?, Journal of Urban Economics, Volume 45, Issue 2, 1999

Richard K. Green, Michelle J. White, Measuring the Benefits of Homeowning: Effects on Children, Journal of Urban Economics, Volume 41, Issue 3, 1997

Daniel Waldenström, Ägt boende: Bra investering som minskar klyftorna, Ekonomists 2023, https://ekonomistas.se/2023/03/14/agt-boende-bra-investering-som-minskar-klyftorna/

 

Skapad 23 oktober 2023
Uppdaterad 25 oktober 2023