Avskydd fastighetsskatt på väg tillbaka?

I det så kallade Januariavtalet beskrivs 73 punkter som regeringen med samarbetspartier ska genomföra. En av dessa punkter är en bred skattereform, som bland annat ska förbättra bostadsmarknadens funktionssätt och minska hushållens skuldsättning. Det krävs ingen knivskarp analytiker för att förstå att i den förhandling så dyker bostadsbeskattningen upp som ett brev på posten. Ränteavdragen är en given fråga för dessa förhandlingar, men på senare tid har det surrats mer och mer om fastighetsskatten. Innan den avskaffades 2007 var det landets i särklass mest impopulära skatt. I valrörelsen drev de borgerliga på för ett avskaffande och Socialdemokraterna lyckades inte riktigt parera frågan. Göran Persson gjorde själv bedömningen att de förlorade valet på grund av fastighetskatten. Men fastighetsskatten har sina anhängare, kanske framför allt bland akademiskt verksamma nationalekonomer. Nu vädrar fastighetsskattanhängarna morgonluft och frågan är plötsligt högt upp på den mediala agendan. 

Genom den så kallade Omstartskommissionen lanserade Stockholms Handelskammare nyligen förslaget att återinföra en fastighetsskatt motsvarande 10 procent av taxeringsvärdet, utan övre tak. som togs bort och istället sänka inkomstskatten för att stimulera konsumtionen. Finanspolitiska rådet bedömer att det skulle kunna ge cirka 60 miljarder i skatteintäkter. 

Fastighetsskatten är inte bara illa omtyckt, den är också svår att begripa. Tekniskt är det en slags beskattning av en utebliven kostnad (för hyra). Många helt vanliga löntagare bor idag i högt värderade hus, som en följd av de senaste decenniernas exceptionella boprisutveckling. Om de ska beskattas för sin löpande ”konsumtion” av bostaden och även beskattas hårt vid försäljning av bostaden blir det en beskattning i flera led, som med stor sannolikhet kommer att mötas av ordentliga protester. Rörligheten i småhusbeståndet skulle sannolikt öka, men det skulle ske i form av ensamma äldre, ensamstående och låginkomsttagare som inte längre skulle ha råd att bo kvar i villan. Det vore både moraliskt oförsvarbart och politiskt mycket svårsmält. Frågan är då om det överhuvudtaget är politiskt genomförbart att återinföra fastighetsskatten? Min bedömning är att det inte är det, åtminstone inte med en utformning som liknar den gamla skatten. Att resultatet av förhandlingarna om den stora skattereformen blir någon form av höjning av den kommunala fastighetsavgiften är däremot mera troligt. 

Joakim Lusensky
Analys- och Kommunikationschef