Regeringens stödåtgärder i anledning av coronapandemin
Nyhet Bransch 20 maj 2020

Regeringens stödåtgärder i anledning av coronapandemin (uppdat 2020-05-19)

För att om möjligt begränsa följder av coronapandemin har regeringen beslutat om en rad stödåtgärder riktade till landets företag. Mäklarsamfundets jurister hanterar i normala fall inte företags-och arbetsrättsliga frågor i någon större utsträckning, men nu är det långt ifrån en normal situation så vi har därför försökt att nedan ge en översikt över de olika stödåtgärder som presenterats i dagsläget. Alla detaljer är fortfarande inte kända och nya stödåtgärder kan komma. Tolkningar av reglerna sker också sker löpande, så håll utkik efter nyheter på hemsidan och i våra nyhetsbrev.

1. Regler om korttidsarbete (tidigare korttidspermittering)
Regeringen har infört ett nytt system för korttidsarbete – ett sätt för företag att minska sina personalkostnader för att slippa att säga upp anställda. Beslut tas av Tillväxtverket. Stödet har funnits tillgängligt att söka sedan den 7 april, men kommer att tillämpas redan från 16 mars. Det kommer att gälla under 2020. 

Med utgångspunkt från vad som i löpande presenteras på Tillväxtverkets hemsida redovisas förslaget här i form av ”frågor och svar”. Samtliga frågor och svar finns att läsa på Tillväxtverkets hemsida.

•    Vad innebär korttidsarbete?
Korttidsarbete är arbete där arbetstiden är kortare än den ordinarie arbetstiden, genom att en arbetsbefrielse till viss del införs med stöd av ett kollektivavtal eller - om kollektivavtal saknas - med stöd av avtal med berörda medarbetare under en begränsad period. Det statliga stödet innebär att arbetsgivarens lönekostnader kan minska med hälften samtidigt som arbetstagaren får ut över 90 procent av lönen. Den tillfälliga höjningen av statens andel av kostnaden under 2020 innebär att systemet blir mer förmånligt för både arbetstagare och arbetsgivare. På Tillväxtverkets hemsida finns följande exempel på hur stödet kan se ut för medarbetare med en lön över 44 000:

Stina har en anställningsgrad på 100 procent med en månadslön om 60 000 kr. I och med korttidsarbetet har parterna avtalat att Stina bara ska arbeta 40 procent, det vill säga en arbetstidsminskning om 60 procent. Hon har inte haft någon frånvaro i form av sjukdom eller föräldraledighet under stödmånaden.

Stina har en lön som överstiger takbeloppet. Arbetsgivaren får bara använda 44 000 kronor för att beräkna stödbeloppet. 

Stödberäkningen blir:

44 000 kronor x 60 % minskad arbetstid x 100 % närvaro av den förkortade arbetstiden x 98,6 % = 26 030 kronor ersättning för Stinas arbetstidsförkortning. 

•    Ordinarie månadslön: 60 000 kronor 
•    Anställningsgrad enligt anställningsbevis: 100 % 
•    Arbetstidsminskning: 60 %
•    Närvarokvot: 100 % av dagarna
•    Ersättningsnivå: 98,6 %
•    Beräkningsmodell: 44 000 x 0,6 x 1 x 0,986 = 26 030 kronor i stöd
•    26 030 kr per månad är också det högsta möjliga stödbeloppet per anställd.

Stinas nedsatta lön baseras på takbeloppet på 44 000 kronor och ska – såvida inget annat avtalats mellan parterna – minskas med 7,5 % av 44 000, det vill säga 3 300 kr.

•    Vem kan söka ersättning för korttidsarbete?
Företag som kan visa på tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter att klara de utmaningar som till exempel kommer i kölvattnet av covid-19. Svårigheterna ska alltså vara orsakade av ett förhållande utom arbetsgivarens kontroll och specifikt drabba företagets verksamhet.

Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer, kan få stöd vid korttidsarbete om kraven för stödet är uppfyllda.

En omständighet som kan medföra avslag eller medföra återbetalningskrav om stöd redan beviljats och det senare uppmärksammas, är om företaget i fråga är ett aktiebolag som beslutar om aktieutdelning – detta då det talar emot att företagets ekonomiska situation är eller vid ansökan var sådan som berättigar till stöd.

Företaget får å andra sidan inte heller vara så illa däran ekonomiskt att företaget är på obestånd, är skyldig upprätta kontrollbalansräkning eller är föremål  för företagsrekonstruktion.

Vilka företag kan söka ersättning?
De företag som kan visa på svårigheter att klara av sin ekonomi på grund av utbrottet av Covid-19. Här räknas endast svårigheter som ligger utanför arbetsgivarens kontroll.

•    Gäller ersättningen för alla arbetstagare?
Alla arbetsgivare, med undantag för vissa offentliga aktörer eller arbetsgivare med verksamhet som huvudsakligen är finansierad av offentliga medel, kan få stöd vid korttidsarbete.

Stödet gäller alla arbetstagare som varit anställda under en jämförelsemånad som infaller tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutat om godkännande. Arbetsgivaren ska ha varit skyldig betala arbetsgivaravgifter för under stödmånaden. Se exempel på procentuell fördelning här:

•    Omfattas ensamföretagare av stödet? 
Både ja och nej. Ensamföretagare som har företagsformen enskild firma omfattas inte , medan företagare som driver  varsamheten  andra  företagsformer, vanligtvis aktiebolag, betraktas som anställd av sitt bolag och omfattas därmed av rätten till stöd.

•    Hur är det med familjeföretag? 
I konsekvens med tolkningen av enmansföretagare som arbetstagare i sitt eget bolag har man efter en extensiv tolkning av reglerna kommit fram till att även företagarens familjemedlemmar ska ses arbetstagare och omfattas av möjligheten till stöd. Även här blir bedömningen en annan om företagets ägare har enskild firma.

•    Gäller reglerna för alla anställningsformer? 
Nej, timanställningar och anställning enstaka dagar omfattas inte

•    Kan företag som gör eller har gjort vinstutdelning bli aktuella för stöd?
Tillväxtverket har gjort en juridisk analys av hur lagstiftningen som reglerar stödet för korttidsarbete ska tillämpas gällande aktieutdelningar. Resultatet av analysen visar att aktieutdelningar inte är förenligt med lagen om stöd vid korttidsarbete. Analysen ger också Tillväxtverket stöd att kontrollera utdelningar och att återkräva stödet om så skett. Bedömningen gäller för samtliga företag oavsett storlek och bör utgå från stödperioden, men samtidigt kunna ta i beaktande hela räkenskapsåret. Bedömningen ska göras för varje enskild arbetsgivare (stödmottagare). Det innebär att även bolag som ingår i en koncernstruktur bedöms var för sig.

Företag som söker stöd hos Tillväxtverket har i sin ansökan intygat att de befinner sig i ekonomisk kris på grund av den rådande coronapandemin. Det är också det underlaget som ligger till grund när det preliminära beslutet om stöd fattas. Ser vi att ett företag som fått stödet agerar på ett sätt som visar att de inte befinner sig i ett svårt ekonomiskt läge, till exempel genom att göra aktieutdelningar, kan vi komma att reglera stödet och kräva återbetalning.

•    Hur går ansökan om korttidspermittering till? 
Ansökan görs hos Tillväxtverket. Möjligheten att ansöka öppnades den 7 april.
Du hittar information om hur ansökan går till samt verktyg som kan hjälpa dig vid ansökan här. 

•    Hur mycket minskas arbetstiden och hur fördelas då kostnaderna?
Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning i förslaget: 20, 40 eller 60 procent som innebär minskade kostnader med 19, 36 respektive 53 procent för arbetsgivaren i de tre olika nivåerna, se bild nedan som visar kostnadsfördelningen i procent.
 

Tabell arbetstid

Stödet är tänkt att motsvara 75 procent av arbetsgivarens kostnader för arbetstidsminskningen. Beräkningsgrunden är ordinarie lön exklusive arbetsgivaravgifter, men för att ändå ta hänsyn till de lagstadgade arbetsgivaravgifterna på 31,42 procent kommer stödandelen att vara 98,6 procent, dvs 75 procent gånger 1,3142 = 98,565 procent.

•   Går det att få stöd för varslad eller uppsagd personal?
Det går att få stöd för varslad personal. Under undantagsperioden 2020 går det också att få stöd för uppsagd personal.

Det är möjligt att säga upp personal som är tillsvidareanställd, samtidigt som andra delar av personalen blir korttidspermitterad, förutsatt att ordinarie turordningsregler följs. 

•    Vilka krav ställs på företaget (ej ingått kollektivavtal)
Då företaget inte har ingått kollektivavtal ska det finnas ett skriftligt avtal med minst 70 procent av arbetstagarna inom en driftsenhet. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska gälla för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten. Varje bolag i en koncern ses som en separat enhet. Det kan vidare finnas olika driftsenheter inom ett företag.  Företaget får inte vara föremål för en företagsrekonstruktion, skyldig att upprätta kontrollbalansräkning eller vara på obestånd. Arbetsgivaren måste även ha använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska sina arbetskraftskostnader.

Förslag till hur ett skriftligt avtal kan se ut finner du här.  

•    Vad menas med en driftsenhet? 
En driftsenhet är avgränsad till en geografisk plats. Det kan vara hela, eller en del, av ett företag som är beläget inom en och samma byggnad eller samma inhägnade område. Det kan till exempel vara en fabrik, en butik eller en restaurang.

För att definiera om en arbetsplats är en egen driftsenhet behöver en bedömning göras av vilka samband olika arbetsplatser har till varandra. Det finns tre kriterier att utgå från:

•    Är verksamheten organiserad på ett sammanhållet sätt?
•    Bedrivs arbetet gemensamt?
•    Är arbetsplatsen organisatoriskt självständig?

Det är inte arbetsplatsens storlek, eller ifall arbetsplatsen har utbyggd administration, som avgör om en arbetsplats är en driftsenhet: Om det inte finns någon anknytning till en annan driftsenhet kan en arbetstagare ses som en egen driftsenhet.

Tolkningen av vad som är en driftsenhet bygger på lagen om anställningsskydd 22 §.

Varje arbetsgivare bör göra en bedömning av vad som är en driftsenhet i den egna organisationen. Bedömningen bör dokumenteras.

•    Hur beräknas månadslönen om man har enbart provision eller provision med en mindre grundlön?
Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som arbetstagaren skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Med regelmässigt utgående lön avses sådana ersättningar som normalt ingår i den månatliga lönen om det inte hade varit för arbetstagarens deltagande i korttidsarbete. Det kan exempelvis vara normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid och skifttillägg, i den mån de verkligen skulle ha tjänats in under den aktuella månaden. Provision som regelmässigt utgår varje månad räknas med.

När storleken av provisionen inte framgår av kollektivavtal beräknas den månatliga provisionen som den lägsta av erhållna provisioner för månaden före jämförelsemånaden, jämförelsemånaden och månaden efter jämförelsemånaden. 

•    Hur beräknas ordinarie arbetstid för provisionsanställda?
Ordinarie arbetstid är den arbetstid som en arbetstagare skulle ha arbetat om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Vid beräkning av den ordinarie arbetstiden ska det bortses från frånvaro. Om arbetstid är angiven i anställningsavtal så utgör den ordinarie arbetstid. I de fall någon arbetstid inte framgår av avtal ska en väldokumenterad tidsredovisning finnas. Som ordinarie arbetstid ska ett genomsnitt av den tid som arbetstagaren arbetat under jämförelsemånaden, månaden innan och månaden efter jämförelsemånaden användas.

Finns inte arbetstiden reglerad och inte heller någon tidredovisning att tillgå kan inte heller stöd för korttidsarbete utgå. 

•    Finns det något lönetak?
Ersättningen täcker löner upp till 44 000 kronor i månaden. För inkomsttagare med en högre lön kommer inkomsten att räknas på 44 000 kronor.

•   Hur får företaget pengarna från staten?
Om Tillväxtverket godkänner ansökan betalas pengarna – den del som staten står för – in på företagets skattekonto retroaktivt. Stöd från staten betalas därmed in på skattekontot efter att betalning av löner har skett. 

•    Hur bokförs emottaget stöd?
Generellt ska projektmedel från Tillväxtverket, och som innefattar bokföring av projektets kostnader, intäkter och finansiering, särredovisas så att det syns att kostnaderna, intäkterna och finansieringen har med projektet att göra. Hur detta tillämpas på stöd i samband med korttidspermittering hänvisas därför till allmänna regler.


2. Anstånd med att betala in skatt
Företag ges möjlighet vänta med att betala in skatt till staten. I praktiken blir det ett slags lån från staten till bolagen. Som arbetsgivaren betalar man vanligtvis in preliminärskatt (vanlig löneskatt) och arbetsgivaravgifter för de anställda, i samband med att de anställda får lön., vilket man nu ges nu möjlighet att vänta med. 

Företaget får avvakta med tre månaders inbetalningar – och staten ger anstånd i maximalt 12 månader. Man kan välja vilka tre månader man vill mellan januari och september 2020. Efter 12 månader måste man dock betala in det man fått anstånd med¨, så om man begärt och fått anstånd för april månads arbetsgivaravgifter 2020 så ska dessa betala in i april 2021.

Vad gäller moms är det möjligt att skjuta upp inbetalningar om man redovisar momsen månadsvis eller kvartalsvis, men inte om man gör det årsvis.

En generell förutsättning för att få anstånd är att företaget drabbats av en tillfällig ekonomisk nedgång till följd av Corona-viruset. Anstånd medges dock inte till företag där risken för konkurs redan är hög i närtid. Vid en konkurs riskerar staten – precis som andra låntagare – att förlora pengarna, och det vill regeringen undvika.

Under tiden som företaget har anstånd får man betala en anståndsränta. Den uppgår till  1,25 procent på årsbasis i nuläget. Därtill tillkommer en avgift på 0,3 procent för varje månad som man har anstånd. Kostnaderna kan likställas med ett lån till 6,6 % ränta.

Förslaget kommer att börja gälla den 7 april, men kan tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari i år. Företag som har betalat in skatt på sitt skattekonto i januari-mars kan alltså få skatten återbetald från Skatteverket. Planen är att det ska gälla fram till september 2020, men det kan förlängas om situationen kräver det. Ansökan görs hos skatteverket. Mer information och länk till ansökningsblankett finns här.
 
3. Staten tar över ansvaret för sjuklönen
Regeringen låter företag slippa betala sjuklön för de första 14 sjukdagarna under våren. Istället ska staten ta hela kostnaden för sjuklön under april och maj månad 2020. Regeringen har tidigare beslutat att tillfälligt slopa karensdagen varför dag 1 också räknas in. Reglerna gäller även egenföretagare som driver verksamhet i aktiebolagsform och insjuknar. För den som driver en enskild firma gäller istället att man slipper karensdag för dag 1-14 och får ersättning i form av en schabloniserad sjukpenning.

4. Utökade möjligheter till stödlån
Almi har fått 3 miljarder i extra kapital så att de kan utöka sina lån till små och medelstora företag. 

5. Möjlighet till sänkt arbetsgivaravgift
Enligt ett nyligen presenterat förslag ska företag kunna få sänkta arbetsgivaravgifter med upp till 5.300 kronor per månad och anställd. Det gäller löner upp till 25 000 kronor. Förslaget gäller för upp till 30 anställda. Bolag med fler anställda kan nyttja åtgärderna också, men lättnaden gäller alltså för max 30 anställda inom bolaget.

Lättnaderna ska gälla under fyra månader, under perioden 1 mars till 30 juni 2020.

Arbetsgivaravgifterna sänks alltså kraftigt under den perioden men tas inte bort helt – företagen ska fortfarande betala ålderspensionsavgiften. En motsvarande sänkning av egenavgifterna föreslås för enskilda näringsidkare.

6. Statlig företagsakut för drabbade små och medelstora företag ska inrättas
För att göra det lättare för företagen att finansiera sig föreslås en statlig lånegaranti. Förslaget innebär att staten garanterar 70 procent av nya lån från bankerna till företag som på grund av det nya coronavirusets följder fått ekonomiska svårigheter, men i övrigt är livskraftiga. Garantin ställs ut till bankerna som i sin tur ger ut garanterade lån till företagen.

Ett kommande förslag är att reglerna om periodiseringsfonder ändras tillfälligt så att egenföretagare som har drabbats hårt till följd av virusutbrottet får sänkt skatt. De nya reglerna innebär att 100 procent av den skattepliktiga vinsten för 2019 får sättas av till periodiseringsfond, upp till ett tak på 1 miljon kronor, vilket sedan kan kvittas mot möjliga framtida förluster.

7. Tillfällig rabatt för hyreskostnader i utsatta branscher
För att minska kostnaderna för företag med stora svårigheter på grund av coronaviruset i sektorer som sällanköpshandel, hotell, restaurang och vissa andra verksamheter föreslår regeringen att stöd i syfte att underlätta och påskynda omförhandling av hyror. Inriktningen är att staten bär 50 procent av hyresnedsättningen upp till 50 procent av den fasta hyran.

8. Tillfälliga åtgärder för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor
I en lagrådsremiss föreslå regeringen att det ska införas en tillfällig lag som gör det lättare att delta vid en bolags- eller föreningsstämma utan att närvara personligen. Styrelsen ska kunna besluta att samla in fullmakter för ett utpekat ombud eller ordna poströstning, utan att sådana möjligheter finns i bolagsordningen eller stadgarna. I ekonomiska föreningar ska styrelsen också kunna besluta att göra möjligheten att anlita ombud större än vad som anges i stadgarna. Förslaget omfattar dock inte ideella föreningar, som dock bör kunna tillämpa reglerna analogt.

Enligt ett senare tillägg till lagförslaget med fler åtgärder föreslås möjligheter för aktiebolag och ekonomiska föreningar att genomföra bolags- respektive föreningsstämmor helt utan fysiskt deltagande. Förslagen innebär att en stämma kan hållas antingen genom elektronisk uppkoppling i kombination med poströstning, eller genom att aktieägarna eller medlemmarna enbart deltar genom poströstning. Om stämman hålls med enbart poströstning, ska aktieägare och medlemmar kunna ta tillvara även sina övriga rättigheter per post.

9. Omsättningsstöd (uppdat. 2020-05-19)
Företag som drabbats hårt av corona-krisen ska kunna få direktstöd från staten – kopplat till hur stor omsättningsminskning företaget har under mars och april i år, jämfört med samma tid förra året. 

Regeringen presenterade den 30 april ett nytt direktstöd för de företag som har drabbats allra hårdast av coronakrisen. Det handlar om ett omställningsstöd på sammanlagt 39 miljarder kronor.

Stödet kan fås av alla företag med F-skattsedel, oavsett bransch, som har tappat 30 procent eller mer av sin omsättning under de två månader coronaviruset härjat.

Stödet bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. 

De närmare reglerna kring stödet har presenterats i ett förslag till lag om omsättningsstöd, som nu är ute på remiss. Remisstiden går ut den 25 maj 2020.

•    Vad är tanken med stödet och hur stort stöd ska företag kunna få?
Det nya stödet är menat att täcka företagets inkomstbortfall för mars och april 2020, orsakat av coronaviruset.

Storleken på stödet beror på vilket bortfall av omsättningen företaget har haft, och kan variera mellan 22,5 och 75 procent av företagets fasta kostnader exklusive lönekostnader för de månaderna.

Se räkneexempel från regeringens hemsida

Omsättningsstöd

•    Vilka typer av företag ska kunna beviljas omsättningsstöd?
Stödet ska kunna beviljas till fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet i Sverige och är registrerade för F-skatt. Kravet på F-skatt gäller dock inte för ideella föreningar och registrerade trossamfund som bedriver näringsverksamhet men är undantagna från skattskyldighet. 

•    Under vilka förutsättningar kan man få ta del av stödet?
Om man har haft en omsättning på minst 250 000 kronor under det senaste räkenskapsåret och den sammanlagda nettoomsättningen för mars och april 2020 understeg 70 procent av den sammanlagda nettoomsättningen för mars och april 2019 .

•    Vilket stöd kan man få och hur länge?
Omställningsstöd ges med 75 procent av det procentuella omsättningstappet, beräknat på företagets fasta kostnader för mars och april 2020. Med fasta kostnader avses kostnader för hyra och leasing, räntor, värdeminskning på anläggningstillgångar och nödvändiga reparationer av sådana tillgångar, elektricitet, vatten, avlopp, internet och telefoni, uppvärmning, försäkringar, utfodring av djur, franchiseavgifter, tillstånd samt royalties och licensavgifter för immateriella rättigheter.

Maxbeloppet föreslås vara 150 miljoner kronor per företag. Finansdepartementets beräkningar visar att uppemot 180 000 företag kan komma att ha rätt till stödet.

•    Undantag
Stödet kommer inte betalas ut till företag som vid tidpunkten för prövningen restförda skatte- eller avgiftsskulder, näringsförbud, är på obestånd eller föremål för företagsrekonstruktion. Vidare krävs att företaget inte verkställer eller beslutar om vinstutdelning eller motsvarande under perioden mars 2020 till juni 2021. Om stödet uppgår till 100 000 kronor eller mer krävs ett yttrande från revisor. 

•    Vem beslutar och hur betalas stödet ut? 
Beslut om omställningsstöd fattas av Skatteverket och stödet betalas ut genom kreditering av skattekontot. 

•    Hur kontrolleras uppgifterna och vad kan hända om man lämnar oriktiga uppgifter?
Skatteverket kommer att ha omfattande möjligheter till utredning och kontroll, däribland revision. 

Skatteverket kommer återkräva felaktigt utbetalt stöd och kan granska ett företags verksamhet såväl vid ansökan som vid efterkontroll. Dessutom införs ett särskilt brott kallat omställningsstödsbrott.

Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden och på så sätt orsakar fara för att omställningsstöd felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms för omställningsstödsbrott till fängelse i högst två år. Straffet för grovt omställningsstödsbrott ska vara fängelse lägst sex månader och högst sex år.

•    När kan man ansöka?
I dagsläget är det inte klar när man kan börja att ansöka, men av förslaget framgår att ansökningar ska ha inkommit senast den 31 augusti 2020.

Enligt besked från regeringen ska utbetalningen av pengarna kunna  ske senast 1 juli – men gärna innan dess då läget för svenska företag är akut.

•    Är förslaget godkänt och klart och när börjar det gälla?
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet och är för närvarande ute på remiss till den 25 maj 2020. 

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2020.  Enligt regeringen kan förslaget behöva godkännas av kommissionen ur statsstödssynpunkt. 

10. Tillfälligt slopad förmånsbeskattning för parkering och gåvor till anställda
En tillfällig skattefrihet införs för de som har tillgång till fri parkering på sin arbetsplats. Skattefriheten ska gälla retroaktivt från och med april och resten av året och gäller alla yrkesgrupper och i hela landet. Syftet är att minska smittspridningen i samhället genom att underlätta för de som behöver ta sig till och från arbetet utan att öka trängseln i kollektivtrafiken.

Vidare införs en tillfällig skattefrihet för gåvor upp till ett värde på 1 000 kronor per anställd som arbetsgivare kan ge till sina anställda. Skattefriheten ska gälla utöver möjlighet att lämna skattefria gåvor som redan finns idag, till exempel i form av julgåvor. De nya reglerna föreslås gälla från och med juni och fram till årets slut. Bakgrunden till förslaget är att många företag och kommuner har uttryckt en vilja att hjälpa till för att lindra de ekonomiska konsekvenserna av spridningen av coronaviruset. Genom de skattelättnader som nu föreslås kan de anställda få till exempel presentkort för att handla och därigenom stödja det lokala näringslivet.