Sökformulär

Vad är ett rum?

<< Tillbaka till nyhetsbrevet


2015-05-13

FMI har nyligen prövat en fastighetsmäklares förmedling avseende en bostadsrätt och uppgifter i objektsbeskrivningen om antalet rum.

I objektsbeskrivningen avseende bostadsrätten angavs att bostadens storlek var 4,5 rum varav 3 sovrum. Under rubriken ”Planlösning” angavs bl.a. ”Stort vardagsrum med slipad ekparkett och fransk balkong, stor klädkammare/arbetsrum med ekparkett och spotlights, sovrum med ekparkett, sovrum med laminatgolv (…), sovrum med parkettgolv (…)”. I underlaget från föreningen angavs 4 rum och kök.

Fastighetsmäklaren angav att han förmedlat bostadsrätten några år tidigare och då marknadsfört bostadsrätten som en 4:a. Det uppstod då diskussioner med spekulanter och uppdragsgivaren om varför den inte marknadsfördes med det ”extra rummet”. Vid denna tidpunkt användes det som gästrum. Vid den aktuella förmedlingen ville han inte göra om samma misstag, utan valde att markera att det fanns potential i boendet. 4,5 rum angavs för att göra spekulanterna uppmärksamma på att även klädkammaren uppfyllde storleken för ett rum, om än att det saknades fönster. I objektsbeskrivningen angavs därför definitionen klädkammare/arbetsrum.

FMI tittade i sin bedömning dels på Boverkets byggregler (BFS 2011:6 – BBR 18), som inte innehåller några regler som anger att ett rum ska ha en golvarea med ett visst antal kvadratmeter, och dels på lägenhetsregistret på Lantmäteriets webbplats, där följande framgår om rum som redovisas i registret.

Med ett rum avses ett utrymme som har en golvyta på minst sju kvadratmeter och som har direkt dagsljus. Som rum räknas inte kök, kokvrå eller hygienutrymme. Som rum räknas inte heller matrum i anslutning till kokvrå och matrummet tillsammans med kokvrån anges som kök. Utrymmen som är mindre än sju kvadratmeter redovisas inte som rum.

Antalet rum är inte en obligatorisk uppgift i en objektsbeskrivning, men har det ändå förts in i beskrivningen ska det stämma överens med vad mäklaren har fått veta om objektet och marknadsföringen får inte vara vilseledande.

FMI kom till slutsatsen att med hänsyn till objektsbeskrivningens information om rummen respektive förvaringsutrymmets användningsområden har det inte framkommit något annat än att de tilltänkta köparna har kunnat bilda sig en uppfattning om antalet rum. FMI ansåg därför inte att det fanns anledning till någon påföljd.

Johanna Stampe
Förbundsjurist