Sökformulär

Skärpt amorteringskrav – en dålig idé

<< Tillbaka till nyhetsbrevet


31 augusti 2017

Finansinspektionen vill införa ett skärpt amorteringskrav som kopplar amorteringstakten till bruttoinkomsten. Nya låntagare som lånar mer än 4,5 gånger sin bruttoinkomst ska, enligt förslaget, amortera ytterligare minst en procent per år utöver det idag gällande amorteringskravet. De nya reglerna föreslås gälla från och med den 1 januari 2018. Mäklarsamfundet är remissinstans och vi färdigställer i dagarna vårt yttrande över Finansinspektionens förslag. Vi ställer oss inte bakom förslaget om ett skärpt amorteringskrav. Det finns många skäl till det, men tre frågor är särskilt viktiga att ställa. Skulle det få önskad effekt? Vad kan de långsiktiga konsekvenserna bli? Vad innebär det för bolånetagarnas förhandlingsfrihet?

Skulle det få effekt?
Svaret på den frågan är tyvärr att nej, det skulle det förmodligen inte. Syftet med skärpt amorteringskrav är att stärka svenska hushålls motståndskraft mot makroekonomiska störningar genom att dämpa hushållens skuldsättning. Men hushållens skuldsättning är framför allt en konsekvens av en lång period av historiskt hög prisutveckling. Det är ganska enkelt. När priserna stiger behöver vi låna mer. Prisstegringarna drivs av
av låga räntor, bostadsbrist och en god konjunktur. Ett skärpt amorteringskrav åtgärdar inget av dessa problem. Det behandlar symtomen, men inte sjukdomen i sig. Mycket tyder dessutom på att ett skärpt amorteringskrav enligt den här modellen endast skulle fördela om den totala skuldkvoten istället för att sänka den. Detta eftersom många förstagångsköpare kommer att behöva ekonomisk hjälp från sina föräldrar, som i flera fall kommer att behöva belåna sina bostäder för att kunna hjälpa till. Så flyttas skuldkvoten runt, men minskar inte totalt sett.

Vad blir de långsiktiga konsekvenserna?
Skulle förslaget bli verklighet kommer förstagångsköparna drabbas hårdast. När förstagångsköparna får ännu svårare att ta sig in på bostadsmarknaden är det inte bara ett problem för den enskilde. Med svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden blir det svårare för arbetsgivare att attrahera arbetskraft dit jobben finns. 

På längre sikt finns också risk för socioekonomiska konsekvenser som är svåra att överblicka. De som inte ges tillträde till den ägda bostadsmarknaden går miste om de förmögenhetseffekter som ett ägt boende historiskt har inneburit. När bara de med tillräckligt kapital ges möjlighet att ta del av dessa potentiella förmögenhetseffekter kommer de sociala klyftorna och segregationen att öka. De som inte har råd att ta sig in på den ägda marknaden riskerar att fastna i sin nuvarande situation och tvingas betala höga hyror på en otrygg andrahandsmarknad, som i sin tur gör det svårt att spara ihop till en kontantinsats. Det är ingenting annat än social dynamit. 

Hur påverkas förhandlingsfriheten?
Bolånetak, amorteringskrav och nu ett skärpt amorteringskrav kopplat till inkomsten har det gemensamt att det är tvingande åtgärder riktade mot hushållens förmåga att efterfråga bostäder. För varje sådan åtgärd krymper bolånetagarens förhandlingsfrihet med banken och de två parternas möjlighet att nå en lösning anpassad efter den enskildes ekonomiska situation. En bättre väg vore att ge bolånetagarna en morot till självreglering. Det skulle exempelvis kunna handla om en möjlighet att växla högre amorteringstakt mot lägre ränta eller lägre amorteringstakt mot längre löptider på bolånet. Svenska bostadskonsumenter är som regel välinformerade och handlingskraftiga. Att banken och bolånetagare har ett visst mått av förhandlingsfrihet och flexibilitet inför den enskildes situation är viktigt att värna.

Det här är bara en del av den analys och de argument vi lutar oss mot när vi väljer att inte ställa oss bakom Finansinspektionens förslag. Den som är intresserad kommer snart att kunna läsa mer om vårt ställningstagande och våra argument i remissvaret som kommer att läggas upp på hemsidan.

Varmt välkommen med synpunkter och inspel!

Joakim Lusensky
Analys- och kommunikationschef 
Joakim.lusensky@maklarsamfundet.se