Sökformulär

Mäklarsamfundet breddade lockprisdebatten med BostadsForum

<< Tillbaka till nyhetsbrevet


2015-05-13

Den 5 maj anordnade Mäklarsamfundet och Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) sitt årliga BostadsForum. Temat var ”Oberoende samtal om prissättning på en bostadsmarknad i kris”, och medverkade gjorde KTH-forskaren Rosane Hungria Gunnelin, riksrevisor Claes Norgren, Mäklarsamfundets VD Ingrid Eiken, Mäklarsamfundets vice styrelseordförande Håkan Hellström, KTH-professor Hans Lind samt riksdagsledamot Roberth Hannah (Fp), som fick representera riksdagens civilutskott. Dagens Industri, Dagens Nyheter och Sveriges Radio (lyssna på ekonomiekot från i lördags här) var på plats för att bevaka arrangemanget.

Fastighetsmäklarens ansvar och två perspektiv
Mäklarsamfundets VD Ingrid Eiken inledde BostadsForumet med att upprepa de budskap som tidigare gått ut i Nyhetsbrevet Fastighetsmäklaren (läs tidigare artikel här) – för att föra en seriös prissättningsdebatt krävs att man först klargör vem som har ansvar för vad på den icke-fungerande bostadsmarknaden, att fler perspektiv lyfts in och att ett bredare anslag välkomnas. Att låta BostadsForumet handla om just prissättning syftar just till att bredda och nyansera debatten – något som Mäklarsamfundet i egenskap av den äldsta och största av medlemsorganisationerna känner ett stort ansvar för.

Två huvudtalare hade bjudits in för att bidra med ett akademiskt respektive ett makroekonomiskt perspektiv. Först ut var KTH-forskaren Rosane Hungria Gunnelin, som presenterade ny forskning om hur budgivningar påverkar prisutvecklingen och hur detta kan kopplas till det som kallas lockpriser (Rosane Hungria Gunnelins presentation hittar du här).

”En slutsats är att ett lågt utgångspris inte automatiskt leder till det högsta slutpriset. Det är större chans att ett högre utgångspris, som upplevs marknadsmässigt korrekt hos konsumenterna, leder till ett högre slutpris. Dock leder det lägre utgångspriset till budgivningar och fler intressenter i större utsträckning än ett högre utgångspris, och kan på så sätt trissa upp priset”, sade Rosane Hungria Gunnelin vid sin presentation.

Hungria Gunnelin var också kritisk till de liberala budgivningsregler som råder på den svenska bostadsmarknaden.
”Det finns seriös forskning som visar att i länder där bud är bindande stiger priserna inte lika högt. I dag förekommer det att människor deltar i budgivning utan syfte att köpa bostaden” sade Hungria Gunnelin i en kommentar till Dagens Industri i samband med seminariet.

Riksrevisor Claes Norgren tog sedan vid, och höll en generell makroekonomisk spaning med fokus på utvecklingen i den svenska ekonomin och hur man ska förstå myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ageranden kontra bostadsmarknaden. Han fastslog också att det var ”helt obegripligt” agerat från Finansinspektionen i fråga om att dra tillbaka amorteringskraven, och att den penningpolitik som förs av Riksbanken hade ”en hel del att önska”. Riksrevisionen är den myndighet som granskar staten, och Norgren annonserade på BostadsForumet att Riksrevisionen avsåg granska just Riksbankens penningpolitik, något som aldrig tidigare granskats av just Riksrevisionen. (Här kan du läsa Riksrevisionens skrivelse på temat).

Panelsamtal med flera perspektiv
Efter de båda huvudtalarna var det dags för panelsamtal där akademi, politik och fastighetsmäklarbranschen fick komma till tals. Mäklarsamfundets vice ordförande, fastighetsmäklare Håkan Hellström var särskilt glad över Claes Norgrens konstaterande att ”bostadsmarknaden inte är Stockholm” samt betonade att ”det är lätt att förstå den frustration som finns hos konsumenterna”.
”Människor tar ledigt från jobbet för att åka på husvisningar och de tar mycket tid i anspråk att söka ny bostad – klart man blir frustrerad när man känner att det är otydligt och att prissättningen inte stämmer med förväntningarna” sade Håkan Hellström bland annat.

Ingrid Eiken var noga med att poängtera konsumentperspektivet, ”det är aldrig bra för konsumenterna när spelreglerna på marknaden inte är tydliga”, samt vad som faktiskt ligger i fastighetsmäklarnas händer att påverka. ”Fastighetsmäklarna kan inte lösa bostadsbristen – men de kan öka sin informationsgivning ytterligare gentemot konsument när det råder kris på bostadsmarknaden. Det är viktigt att konsumenterna har en rimlig förväntansbild, och att konsumenttryggheten inte påverkas av tempot på bostadsmarknaden” sade Ingrid Eiken.

KTH-professorn Hans Lind menade att amorteringskrav inte var rätt väg att gå för att lösa den befintliga bostadskrisen. ”Vad händer när de flesta är eniga om att bostadskrisen bäst löses med ökat nybyggande? Jo, då drämmer Finansinspektionen till med ett amorteringskrav, som effektivt försvårar för unga människor att köpa bostad. Jag har tappat förtroendet för myndigheten”, sade Hans Lind.

Riksdagsledamot Robert Hannah (Fp) som för dagen deltog som representant och talesperson för Civilutskottet, flaggade dock upp för att amorteringskravet inte är att betrakta som uträknat, samt att ytterligare en sänkning av ränteavdraget förblir en het politisk potatis där det fortfarande råder stor oenighet mellan de politiska partierna.
”Riksdagen kommer varken att lagstifta om – eller ta några initiativ i frågan om amorteringskrav. Initiativet måste komma från regeringen, och det jag ser framför mig är att riksdagen, efter ett eventuellt regeringsinitiativ, ger Finansinspektionen det utökade mandat de efterfrågat för att kunna införa amorteringskrav längre fram”, sade Robert Hannah.

Hannah var också tydlig med att ledamöterna i civilutskottet är oense om hur bostadskrisen bäst löses – men att de absolut har ett stort ansvar som folkvalda. Civilutskottets viktigaste frågor framöver är att få igång byggandet samt att bevaka och hantera hushållens överskuldsättning.

Robert Hannah efterlyste också direktdialog i större utsträckning.
”Jag får i princip inga mail eller telefonsamtal från fastighetsmäklare. Hör av er och beskriv er tillvaro! Och tveka inte på att skicka de upprörda konsumenterna till oss. Det är inte upp till fastighetsmäklarna att lösa bostadsbristen – de förutsättningarna måste vi politiker skapa”, sade han.

Avslutningsvis kommenterade Hans Lind den stundtals högljudda debatt om lockpriser och begreppet Accepterat Pris som pågått under vårvintern, och fortfarande pågår. Lind ansåg att de mäklare som medvetet sätter lockpriser i sina annonser gör en dålig affär.
”Det är mycket svårt att säga vad ett marknadspris är på en bostad är, spannet är stort. Och forskningen visar att det är en dum idé att gå ut med ett så kallat lockpris, då det inte alls är säkert att det medför ett högre slutpris. Ett för lågt pris kan också signalera dålig vara” sade Hans Lind.

Hans Lind talade också om att det är viktigare än någonsin att terminologin som fastighetsmäklarna använder är tydlig – ju högre tempo på bostadsmarknaden – desto viktigare med begriplig terminologi.
”Acceptpris tycker jag bara är fånigt, det bör heta utgångspris. Acceptpris bör det bara heta om säljaren säljer på en gång till det priset. Så är inte fallet”, avslutade Hand Lind.

Mäklarsamfundet konstaterar att det är symptomatiskt att inte ens deltagarna i paneldebatten klarar av att hålla isär det egenpåhittade ”acceptpris” från den rådande branschöverenskommelsen ”Accepterat pris”… (läs mer om Accepterat pris” och vad det innebär här.) 

Mäklarsamfundet fortsätter att driva på för ökat bostadsbyggande, ökad rörelse i det befintliga bostadsbeståndet, bättre information till konsumenterna och tydligare terminologi. Varmt välkommen med inspel och kommentarer!

Josefine Uppling
Analys-och kommunikationschef
Mäklarsamfundet

PS. Glada nyheter - vi filmade delar av BostadsForum för att du som är medlem i Mäklarsamfundet och är bosatt utanför Stockholm ska kunna ta del av innehållet. Se filmklippen här!

Se bildspel från BostadsForum.

Läs pressmeddelande om BostadsForumet här.