Sökformulär

Budgivning

 

Vilka regler gäller för budgivning?


Det kan konstateras att det för närvarande inte finns några lagregler, branschpraxis eller övergripande regler som i samband med överlåtelse av fastigheter och bostadsrätter reglerar budgivningsprocessen.

Reglerna för budgivning i samband med bostadsköp varierar därför mellan olika mäklarföretag och till och med inom samma företag för enskilda objekt, eftersom det är säljaren som i samråd med fastighetsmäklaren bestämmer regelverket. Säljaren har också möjlighet att när som helst under själva budgivningen ändra formerna eller helt enkelt avbryta eller avsluta budgivningen. Med andra ord säljaren håller i taktpinnen.


Finns det olika former av budgivningar?
I princip kan det urskiljas två huvudmodeller. Öppen budgivning och sluten budgivning. Det kan också förekomma att det som börjar som en öppen budgivning, avslutas som en sluten budgivning för att särskilja en grupp spekulanter som alla har en het önskan om att få köpa. En öppen budgivning kännetecknas av att bud ges i löpande tidsföljd och att deltagarna i budgivningen har möjlighet att bjuda över andra spekulanters tidigare lagda bud. Buden avges i kronor. Det kan också förekomma att budet följs av ett specifikt erbjudande från budgivaren såsom t ex snabbt tillträde eller accept av en friskrivningsklausul. Fastighetsmäklaren har skyldighet att redovisa alla spekulanter som visat intresse att köpa den aktuella bostaden. Du har som budgivare rätt att få ditt bud framfört till säljaren oavsett om säljaren och mäklaren föreskrivit att budet ska avges på ett särskilt sätt eller i speciell form.


Sluten budgivning förkommer inte så ofta. Den innebär att bud lämnas skriftligt inom viss utsatt tid och att buden öppnas vid ett och samma tillfälle, säljaren har då möjlighet att acceptera något av buden eller förkasta alla bud. Det är ingen skillnad, vad gäller budgivarens bundenhet till det avlagda budet, att lägga bud i en öppen budgivning mot att göra det i en sluten budgivning. Det är Jordabalkens och bostadsrättslagens krav som styr att det krävs skriftligt avtal mellan köpare och säljare för att ett bud ska bli bindande.
När det handlar om sluten budgivning bör krav kunna uppställas på att information klart framkommer när det gäller eventuella önskemål som säljaren kan ha, t ex friskrivningsklausul, krav på viss tidpunkt för tillträde eller om inte säljaren accepterar villkor för köpets fullbordan och bestånd.

Om man kan följa en budgivning på fastighetsmäklarens webbplats, kan man då vara säker på att alla angivna bud finns med i förteckningen?
I de budredovisningar som  presenteras på olika webbplatser kan det hända att man istället för att visa alla lagda bud väljer att skriva  - Budgivning pågår. Grundprincipen får dock anses vara att visa alla eller inga, men det finns undantag. Det ligger på fastighetsmäklaren att informera om  vilka förutsättningar som gäller för en pågående eller förestående budgivning. En sådan information ska även innehålla uppgifter om hur man som spekulant kan få information om senast angivna bud.

Detta sätt att redovisa en pågående budgivning har ingenting med den obligatoriska budförteckningen som fastighetsmäklaren enligt lag är skyldig att föra. Denna förteckning överlämnas endast till köparen och säljaren senast på tillträdesdagen. I listan ska alla lagda bud ovillkorligen redovisas.

Om jag är med i en budgivning och lägger ett bud som säljaren accepterar kan jag då vara säker på att jag köpt ett nytt boende.
När det gäller fastigheter och bostadsrätter finns det ett skriftligt formkrav som kommer av att Jordabalken och Bostadsrättslagen föreskriver det. Det innebär att fram till dess att både köpare och säljare har skrivit under ett köpekontrakt eller överlåtelseavtal är affären helt öppen och ingen av parterna är juridiskt sett bundna till sin muntliga överenskommelse.
Av det följer att fastighetsmäklaren är skyldig att framföra alla eventuella nya spekulanter och bud till säljaren. I det fall att det kommer in en ny intressent eller nytt bud är det säljaren som sen bestämmer hur han eller hon vill gå vidare.
Det är alltid säljaren som bestämmer till vem man vill sälja, när man gör det och till vilket pris man gör det. Du har köpt nytt boende först när båda parter undertecknat en köpehandling och eventuella villkor för köpets fullbordan och bestånd uppfyllts.

Vi står i begrepp att köpa vårt första boende. Har förstått att det är vanligt att det blir budgivning. Kommer fastighetsmäklaren informera oss om hur det går till eller är det sånt som vi måste ta reda på själva?
Alla spekulanter ska informeras om hur en eventuell budgivning kommer att gå till. Alla har rätt att få veta vilka förutsättningar som gäller och att få sakliga och korrekta uppgifter. Om säljaren har ställt upp vissa villkor och önskemål för försäljningen ska även detta framgå tydligt. En fastighetsmäklare kan inte ge några löften till någon om att få köpa utan ska göra klart för spekulanterna att det är säljaren som bestämmer. Till vem man säljer, till vilket pris och när man gör det. Mäklaren får dock ge säljaren sakliga råd i valet av köpare. Bra att veta är också att du som spekulant efter avslutad budgivning i princip inte har rätt att få annan information än om du fick köpa eller inte.

Blir du däremot lycklig köpare och skriver kontrakt med säljaren så kommer fastighetsmäklaren att redovisa budgivningslistan till både köpare och säljare. Listan kommer att innehålla namn och telefonnummer och buden i kronologisk ordning.