Sökformulär

Hushållens skulder fortsätter att öka

5 april 2018

Många nya bolånetagare har stora skulder i förhållande till sin inkomst eller till bostadens värde, konstaterar Finansinspektionen i årets bolåneundersökning. Samtidigt visar rapporten att nya bolånetagare har goda marginaler för att klara betalningarna och att fler hushåll amorterar.

Finansinspektionen har infört ett bolånetak och två amorteringskrav för att minska riskerna kopplade till hushållens skulder, men trots det ökar skuldkvoten för hushåll med nya bolån. Den genomsnittliga skuldkvoten har ökat från 402 procent 2016 till 411 procent 2017. Det visar Finansinspektionens senaste bolåneundersökning* som presenterades den 4 april 2018. Två av fem hushåll hade en skuldkvot på över 450 procent och vart femte hushåll hade en skuldkvot på över 600 procent.

– Hushållens skulder fortsätter att öka. Det skärpta amorteringskravet som infördes för en månad sedan är viktigt för att dämpa utvecklingen, säger FI:s generaldirektör Erik Thedéen, i ett pressmeddelande.

Belåningsgraden för nya bolånetagare minskar och är nu 63 procent. I den totala stocken av bolån har belåningsgraden minskat under flera år och är 55 procent. Andelen hushåll med belåningsgrad över 85 procent har minskat under de senaste åren och fortsatt att minska under 2017.

Goda marginaler och ökad amortering
FI:s stresstester för 2017 visar att hushåll med nya bolån har goda marginaler och att fler klarar stigande räntor och arbetslöshet utan att få underskott i sin månatliga budget jämfört med tidigare år.

Undersökningen visar även att fler hushåll amorterar och att storleken på amorteringarna har ökat sedan amorteringskravet infördes 2016. Hushåll med nya bolån som omfattas av amorteringskravet lånar mindre och köper billigare bostäder än vad de skulle ha gjort utan amorteringskravet, konstaterar FI i sin analys.

Bostadsrättsföreningars skulder
Nytt i årets undersökning är att FI har samlat in uppgifter om bostadsrättsföreningens skulder för de som köpt en bostadsrätt. Bostadsrättsföreningarnas genomsnittliga skuld var 5 700 kronor per kvadratmeter. För nyproducerade bostadsrätter i nybildade föreningar var den genomsnittliga skulden 11 850 kronor per kvadratmeter.

Föreningens skulder är en indirekt bostadsskuld för ägarna till föreningens bostadsrätter. Vid en räntehöjning ökar till exempel föreningens ränteutgifter. Det innebär att vissa föreningar över tiden kan behöva höja avgiften för medlemmarna.

*Undersökningen genomfördes under hösten 2017. De senaste månadernas prisfall på bostadsmarknaden och effekten av det skärpa amorteringskravet syns inte i statistiken.

Läs rapporten ”Den svenska bolånemarknaden” här.