Sökformulär

Hantera parter med skyddad identitet

<< Tillbaka till nyhetsbrevet


2015-05-28

När en fastighetsmäklare förmedlar ett objekt där säljare eller köpare har skyddad identitet uppkommer ofta frågor om hur mäklaren bör hantera den skyddades personuppgifter.

Utgångspunkten är att fastighetsmäklaren har precis samma skyldigheter som vid vilken förmedling som helst. Reglerna om skyddad identitet gäller i huvudsak det offentliga. Av detta följer att mäklaren bl.a. har skyldigheter att kontrollera säljarens förfoganderätt, att uppnå kundkännedom samt att hantera personuppgifter i enlighet med gällande lagstiftning. Det faktum att någon part har skyddad identitet förändrar inte dessa skyldigheter.

Rent praktiskt finns det dock vissa saker att tänka på. Hur får man reda på att personen med skyddad identitet faktiskt äger fastigheten eller bostadsrätten i fråga och hur hanterar man exempelvis personnumret i köpekontrakt eller andra dokument?

Oavsett vilken typ av skyddad identitet era kunder har bör ni som mäklare vara lyhörda och iaktta aktsamhet. Vid skyddad identitet kan det även vara lämpligt att bevara så få personuppgifter som möjligt på ett sådant sätt att uppgifterna kan nås av andra än den ansvarige mäklaren. Anteckna istället uppgifterna i objektsmappen för att minska risken för spridning.

För att få reda på vem som är rätt ägare vid förmedling av fastighet kan säljaren inhämta ett registerutdrag hos IM som ni som mäklare sedan ska ta del av. Vid avtalsskrivning antecknas antingen endast kundens namn, utan andra personuppgifter, på avtalet. Detsamma gäller på köpebrev. Vid lagfartsansökan noteras, på ett följebrev/post-it, att kunden i fråga har skyddad identitet. IM har intern uppgift om att skyddad identitet föreligger och ska då behandla lagfartsansökan med tillbörlig omsorg. Det andra alternativet är att faktiskt ha med personnumret i köpehandlingarna, för att på så sätt försäkra sig om att IM sekretessbelägger informationen, vilket de automatiskt bör göra om de får in personuppgifter som avser en person med skyddad identitet.

När det är fråga om bostadsrätt är situationen något annorlunda. Reglerna om skyddad identitet vänder sig som sagt i första hand till myndigheter. En bostadsrättsförening träffas alltså inte av regelverket kring skyddad identitet. En fastighetsmäklare kan dock uppmana föreningen att vidta aktsamhet vid hantering av personuppgifterna och råda personen med skyddad identitet att kontakta föreningen och lyfta frågan om hur personuppgifterna bör hanteras.

Det finns tre olika typer av skyddad identitet. Sekretessmarkering innebär ingen absolut sekretess men genom en sekretessmarkering är personuppgifterna skyddade genom en markering i folkbokföringssystemet. Det innebär att varje myndighet noga måste pröva varje enskilt fall innan de lämnar ut personuppgifter.

Kvarskrivning innebär att personen i fråga blir kvarskriven på sin gamla ort när han eller hon flyttar. Som adress i folkbokföringsregistret anges istället adressen till skattekontoret på den gamla orten.

För någon som blivit utsatt för allvarlig brottslighet kan Rikskriminalpolisen utfärda fingerade personuppgifter, vilket innebär personen i fråga får nya personuppgifter.

Elina Schönnings
Förbundsjurist

Fridah Gomér
Bitr. förbundsjurist