Sökformulär

Säljares dotter dömd av HD för bedrägeri vid falska bud

<< Tillbaka till nyhetsbrevet


2016-02-25

Högsta domstolen ändrar hovrättens friande dom och dömer den kvinna som lämnat falska bud i samband med försäljningen av hennes föräldrars bostadsrätt till bedrägeri och förpliktigar henne även att betala skadestånd till köparna. Marknadsvärdet saknar därmed betydelse för bedömningen av rekvisiten skada och vinning vid bedrägeribrott. 

Säljarna överlät i mars 2011 bostadsrätten till en lägenhet i Solna till köparna för en köpeskilling om 3 260 000 kr. Av den anbudsförteckning som fastighetsmäklaren har upprättat framgår följande. Utgångspriset för bostadsrätten var 3 400 000 kr. Budgivningen inleddes med att en budgivare bjöd 3 000 000 kr. Säljarnas dotter lämnade därefter två bud, ett på 3 100 000 kr och ett på 3 175 000 kr dagen därpå. Den person som inlett budgivningen meddelade då att han inte skulle komma att lämna några ytterligare bud. Några dagar senare inträdde köparna i budgivningen och bjöd 3 200 000 kr. Dottern lade då ännu ett bud på 3 250 000 kr. Köparna lämnade då det bud som skulle komma att bli den slutliga köpeskillingen om 3 260 000 kr.

Både säljarna och dottern åtalades i tingsrätten för bedrägeri. Tingsrätten fann det ställt utom rimligt tvivel att dottern lämnat bud på bostadsrätten under falskt namn. Avseende bedömningen av skadan saknades det enligt tingsrätten betydelse om det slutliga priset var ett högt eller lågt pris i förhållande till marknadsvärdet. Det avgörande är i stället om priset genom dotterns agerande blivit högre än vad det annars hade blivit. Tingsrätten fann det därför styrkt att dotterns bud medfört skada för köparna och motsvarande vinning för säljarna och hon dömdes för bedrägeri. Däremot ansåg inte tingsrätten det styrkt att föräldrarna planerat eller vetat om att dottern lämnat de falska buden varför åtalen mot dem ogillades.

Domen överklagades till hovrätten som friade dottern med motiveringen att åklagaren inte visat att bostadsrättens marknadsvärde var lägre än det pris som köparna hade betalat. Mot denna bakgrund konstaterade hovrätten att köparna inte lidit någon skada av köpet, och inte heller att annan beretts vinning, varför åtalet inte var styrkt och följaktligen ogillades.

Högsta domstolen har nu genom dom den 24 februari 2016 kommit till en annan slutsats. Högsta domstolen konstaterar att bedrägeribestämmelsens krav på skada och vinning är uppfylld i och med köpets genomförande, där det bud av köparna som låg till grund för köpet var en konsekvens av dotterns falska bud. Frågan om marknadsvärdet på bostadsrätten saknar således betydelse för bedömningen. Högsta domstolen dömer därför dottern för bedrägeri till villkorlig dom och dagsböter och förpliktar henne även att betala skadestånd till köparna med yrkade 200 000 kr.

Observera att agerandet hos den fastighetsmäklare som förmedlat den i målet aktuella överlåtelsen inte ifrågasatts eller kritiserats. Det noteras i domen att mäklaren i enlighet med fastighetsmäklarlagen upprättat föreskriven budförteckning där samtliga mottagna bud fanns angivna.

Louise Lundqvist
Bitr. förbundsjurist