Sökformulär

Behovet av bostadsbyggande i siffror


2015-10-15

Mäklarsamfundet bygger sina rekommendationer, analyser och utspel på fakta. Vi är den äldsta och största av medlemsorganisationerna och tycker att trovärdighet och kvalitet alltid är viktigast. Därför har vi infört den nya rubriken ”Med facit i hand” här i nyhetsbrevet Fastighetsmäklaren. Du som är fastighetsmäklare (och/eller är allmänt intresserad av bostadsmarknaden) får under rubriken kortfattad och lättillgänglig fakta i form av siffror kopplade till bostadsmarknaden.

Denna veckas siffror är hämtade ut Boverkets långtidsprognos för bostadsbyggande, du kan läsa den i sin helhet här:
Behov av bostadsbyggande - Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till 2025

Om Boverket och prognosen:
Boverket ansvarar för analyser av bostadsmarknaden och gör därför olika typer av prognoser och bedömningar av bostadsmarknadsläget. Långtidsprognosen, som kom tidigare i år, redovisar beräknat bostadsbyggnadsbehov under perioden 2012-2025 utifrån prognoser över hushållsförändringar.

Prognosen visar i korthet:
- Statsminister Stefan Löfven deklarerade i sin regeringsförklaring hösten 2014 att regeringens mål var att bygga 250 000 nya bostäder till år 2020.

- Boverkets långtidsprognos visar att det behövs 558 000 nya bostäder mellan år 2012 och 2025, varav tre fjärdedelar i de tre storstadsregionerna.

- Det årliga byggbehovet är 39 900 bostäder men då hushållstillväxten är särskilt hög inledningsvis under perioden är behovet drygt 50 000 per år mellan 2012-2018 och i underkant av 30 000 årligen resten av perioden.

- I en dryg tredjedel av regionerna saknas kvantitativt byggbehov då dessa regioner förväntas minska sin befolkning under prognosperioden. Det innebär dock inte att det inte kommer att ske ett visst bostadsbyggande även i dessa regioner. Dessutom tillkommer det faktum att antalet äldre hushåll ökar framöver även i dessa regioner och de bostadsanpassningsbehov som kan uppstå kan medföra inte bara ombyggnadsbehov utan kanske även nybyggnadsbehov.

- Behovet ser lite olika ut under perioden beroende på bl.a. befolkningstillväxt: det totala byggbehovet fram till 2020 är 426 000 nya bostäder eller 71 000 per år i genomsnitt. Det innebär att ett nytt Stockholm behöver byggas inom loppet av sex år. Det handlar således om byggvolymer som inte varit aktuella i Sverige sedan miljonprogrammets dagar. Det innebär en ordentlig utmaning för hela byggbranschen då det förutsätter en stor omställning och dessutom under en lång tid. Därutöver ställer bostadsbyggandet krav på utbyggnad av annan infrastruktur som krävs för att bostäderna ska fylla sin funktion.

- En ännu större utmaning är dock det finansiella. De bostäder som behövs kommer inte att uppföras om inte de nya bostäderna kan efterfrågas till aktuella pris- och hyresnivåer. Utan att ha gjort en efterfrågeanalys kan det konstateras att en stor del av den förväntade hushållstillväxten utgörs av hushåll med begränsade ekonomiska resurser. Det är efterfrågan som får bostäder att börja byggas, men om de bostäder som behövs inte kommer till stånd får det stora negativa effekter till följd. De utmaningar Sverige står inför framöver är stora och bostadsförsörjningens betydelse för inte minst ungas möjligheter att etablera sig, förverkliga sina livsdrömmar liksom betydelsen för landets ekonomiska tillväxt är väl kända.

- Bostadssektorn utgör en central del av svensk ekonomi. Tillsammans med t.ex. arbetsmarknaden och hälso- och sjukvården är bostadsmarknaden ett område som på ett mycket konkret sätt berör alla människor. Bostadsmarknadens betydelse blir tydlig när investeringar inom bostadssektorn relateras till övriga aktiviteter i ekonomin: 
  • Under perioden 1950-1990 har bostadsinvesteringarna, mätt som andel av BNP, utgjort ungefär fem procent. Faktum är att inte ens under miljonprogrammets dagar översteg denna andel sex procent.
  • I spåren av finans- och fastighetskrisen under början av 1990-talet sjönk dock andelen kraftigt för att 1995 och 1997 nå bottennoteringen 1,5 procent. Sedan växte sektorns andel av BNP under varje år fram till 2007 då den var 3,9 procent. Därefter har andelen legat mellan 3,0 och 3,6 procent och var 2012 3,2 procent.
  • Denna andel kan tyckas vara en relativt liten del av hela ekonomin, men 2007 uppgick bostadsinvesteringarna till drygt 121 miljarder kronor och 2012 var motsvarande siffra nästan 113 miljarder. Investeringarna har dock börjat öka och 2014 utgjorde bostadsinvesteringarna 4,13 procent av BNP och omsatte drygt 161 miljarder svenska kronor.

…och en avslutande bild som delvis får tala för sig själv. 183 av Sveriges 290 kommuner uppger att det råder bostadsbrist. 27 procent uppger att det är balans på bostadsmarknaden, en minskning med 7 procentenheter jämfört med 2014.


Källa: Boverket